Redarlegendaren Sven Hampus Salén är en av de nästan 10.000 svenskar som de senaste fem åren gjort självrättelser och berättat för Skatteverket om sina utlandspengar.

SVT har läst Skatteverkets beslut som visar att han haft miljoninkomster från både räntor och utdelningar i Schweiz.

– Det är min fars pengar, säger Sven Hampus Salén till SVT.

Drev Sveriges största rederikoncern

Sven Hampus Salén drev tillsammans med sin bror Christer Salén Sveriges största rederikoncern, Saleninvest, på 80-talet. Salénrederierna hade en gång startats av hans far, Sven Salén.

Men under krisåren i början av 80-talet spelade man för högt, drog på sig stora skulder och förluster, och tvingades till slut till den då största företagskonkursen sedan Krügerkraschen.

Är det här pengar som kommer från Salénrederierna?

– Nej det är det inte, säger Sven Hampus Salén.

Har de något med konkursen att göra?

– Nej det har de inte heller. Det här började långt tidigare, säger Sven Hampus Salén.

Svårare gömma pengar utomlands

Under många decennier har svenskar flyttat pengar utomlands och sluppit undan skatt. Enligt Skatteverket är det vanligast med bankkonton i Schweiz eller Luxemburg, ibland i kombination med bolag i andra skatteparadis.

Men sedan 2008 har det blivit allt svårare att gömma pengar utomlands undan svensk skatt. Sverige har sedan dess fått informationsutbytesavtal med ett 40-tal länder som fungerat som skatteparadis.  Det har alltså blivit möjligt för Skatteverket att hitta pengarna. Den som undanhåller pengar och blir upptäckt riskerar skattetillägg och åtal för skattebrott. Det slipper den som gör en självrättelse.

Det enda som händer den som själv berättar om sina pengar i en rättelse till Skatteverket är att hen måste betala skatt på pengarna fem år tillbaka i tiden.

Gjorde självrättelse – blev skyldig 300.000

Sven Hampus Saléns självrättelse gäller inkomståret 2012.

Där tar han bland annat upp ränteinkomster på 1,1 miljon kronor och utdelningar på 2,2 miljoner. Det framgår också att han har handlat med både aktier och räntepapper, och gjort såväl reavinster som reaförluster. Hur stor förmögenheten är som han haft i Schweiz framgår inte.

För taxeringsåret 2013 resulterade hans nya uppgifter till skatteverket om utlandspengar i att han blev skyldig ytterligare drygt 300.000 kronor i skatt.

Varför har du gjort självrättelse nu?

– Skatteverket har ändrat sin praxis. Tidigare tittade man på vem som var den juridiska ägaren av tillgångarna. Då var det ett bolag som fanns i Schweiz och som ägdes av andra juridiska personer, säger Sven Hampus Salén.

Så du hade bolagskonstruktioner och stiftelser där nere då helt enkelt?

– Ja, ordet konstruktion låter här som om det var något misstänkt, men det här att bolag äger andra bolag är ju inte så hemskt originellt, och inte heller att stiftelser gör det, säger Sven Hampus Salén.

Oklart kring förändrad praxis

När SVT frågar flera olika avdelningar på Skatteverket är det dock ingen som känner till någon ändrad praxis när det gäller skattskyldighet för tillgångar ägda via bolag och stiftelser utomlands, däremot förbättrade utredningsmöjligheter.

Om Skatteverket hade hittat dina pengar innan du rättade hade du väl riskerat att bli anmäld för skattebrott?

– Det är en hypotetisk fråga. Sanningen är att jag rättade det här när jag blev medveten om Skatteverkets förändrade praxis, säger Sven Hampus Salén.

Men ska man verkligen ha pengar utomlands på det sättet och inte betala skatt i Sverige tycker du?

– Tidigare har det varit möjligt att ha det och att min far gjorde sådana dispositioner har jag nu ingen anledning att säga någonting om,  säger Sven Hampus Salén.