Det blir mindre pengar till fattiga människor och fler hatbrott, enligt Thomas Hammarberg, ordförande i regeringens kommission mot antiziganism.

Villkoren för de tusentals romer som i Sverige försörjer sig på gatan, genom att spela musik, tigga eller sälja gatutidningar kan vara på väg att förändras.

Agendas reporter träffar Mioara från Rumänien. Hon har brukat dra in några hundralappar om dagen men det har blivit kärvare på senare tid.

– Folk tittar på oss på ett annat sätt nu. Det märker både tiggarna och vi som säljer Faktum, säger Mioara.

Tiggare på svenska gator väcker onekligen känslor. Medkänsla men också hat. På en konferens med frivilligorganisationer i Göteborg i veckan berättade många hjälparbetare om en hårdare attityd mot EU-migranterna.

”Många är mer rädda och stressade”

– Jag vet att det påverkar vardagen för många av dem som vistas i Sverige. Vi ser att många är mer rädda och stressade än tidigare, säger Ulrika Falk från Göteborgs räddningsmission.

Många upprörs över de signaler som kommit från regeringen på senare tid. Som att tiggarnas läger måste bort. Justitieminister Morgan Johansson (S) sade nyligen i en intervju med SVT Nyheter: ”Om inte vi sätter stopp för det här nu, med enkla regler, finns en risk att det bara kommer att fortsätta öka ännu mer”. Han sade även att de som avhyses från lägren får flytta hem.

I en debattartikel den 11 september i år uppmanade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) att ge pengar till biståndsorganisationer i Rumänien och Bulgarien i stället för i tiggarnas muggar. ”Att tigga pengar på gatorna är inte en lösning i längden och den håller inte”, sade hon till SVT Nyheter.

”Mindre pengar i pappmuggarna”

– Sedan regeringen lade sitt förslag för några veckor sedan har jag pratat med många tiggare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Alla säger ungefär samma sak, att de har fått mindre pengar i sina pappmuggar. Så det här har fått effekt tyvärr, säger Aron Israelsson, tidigare chefredaktör för de hemlösas tidning Faktum.

– Det är också min bild, att de får mindre nu och det betyder att de blir mer desperata, mer olyckliga. Några väljer att åka hem, vilket ju kan bli en ekonomisk katastrof, säger Sven Hovmöller från Föreningen Hem.

Thomas Hammarberg är en auktoritet när det gäller människorätt, han är också ordförande i regeringens kommission mot antizigansim som inom kort presenterar en rapport om hatbrott mot romer. Han menar att regeringens signaler kan ha fått allvarliga konsekvenser.

– Det har gett en sorts legitimitet till de aktioner som har genomförts av extremister och en del huliganer och en del berusade människor mot EU-migranterna. De har överfallits på trottoarer och inte minst om kvällarna när de söker något ställe att sova på.

Det här sätter du i samband med en del uttalanden från statsråd?

– Jag tror att det kan finnas ett samband. Och jag skulle vilja ge rådet att ledande politiker från flera olika partier, att de verkligen är försiktiga med att släppa uttalanden som kan leda till att det tolkas som att det är fritt fram att gå till aktion.

”Får höra att jag ska åka hem”

Mioara vet inte vad de svenska politikerna har sagt, men hon säger att många människor har börjat få något hårt i rösten.

– Jag får höra av folk att jag ska åka hem. Det är många som säger det, och det har hänt allt oftare de senaste två månaderna, säger Mioara.

Agenda söndag 4 oktober kl 21.15 i SVT2.  Inrikesminister Anders Ygeman kommer till Agendas studio för att debattera regeringens linje med EU-parlamentarikern Soraya Post (Fi). Se programmet här.