Senast den 15 november ska det ligga en budgetproposition för 2019 på riksdagens bord. Men chanserna för att en ny regering ska hinna tillträda innan dess ser allt mörkare ut.
Därför förbereder sig övergångsregeringen nu för att kunna lägga fram en budget, om det behövs. Den svåra frågan är vad den i så fall får innehålla.
Alliansens finanspolitiska talespersoner har i veckan varit på finansdepartementet för att diskutera principerna för en övergångsbudget. Syftet är att undvika politisk strid om en sådan budget behöver läggas fram i riksdagen.
– Det är oprövad mark, säger Urban Hansson Brusewitz, tidigare budgetchef på finansdepartementet och numera generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI).
Vallöften får vänta
I praktiken förväntas en övergångsregering inte lägga förslag som är kontroversiella eller tydligt partipolitiska.
Men det är ändå oklart om till exempel sänkt skatt på pensioner kan tas med, trots att alla partier har det som vallöfte.
Försvaret vill ha tre miljarder kronor mer nästa år och polisen hoppas på mer pengar för fler civilanställda. Det finns brett politiskt stöd för att polis och försvar behöver mer pengar, men frågan är om sådana satsningar kan vara med i en övergångsbudget.
– Man ska ju undvika att lägga in ny politik i en övergångsbudget, men gör man det i bred parlamentarisk enighet antingen i övergångsbudgeten eller i riksdagsbehandlingen, så borde det funka, säger Hansson Brusewitz.
Stor gråzon
Finansdepartementets tjänstemän tar inför varje riksdagsval fram en ”basplatta” för budgeten. Den innehåller de anslagsnivåer som riksdagen redan fastlagt, samt sedvanlig uppräkning på grund av pris- och löneökningar.
En känslig fråga är om en övergångsregering kan lägga fram aviserade upptrappningar av anslag eller planerade förlängningar av satsningar.
– Det finns tillräckligt många problem utan att man vill ha storgräl om en övergångsbudget, säger Hansson Brusewitz.
I gråzonen finns till exempel elcykelpremien och extra miljarder till utsatta skolor. I de fallen har riksdagen bara fattat beslut för anslagen i år. Anslagen för kommande år finns endast med som beräkningar i den av riksdagen godkända budgeten för 2018.
– Jag skulle inte bli förvånad om det blir diskussion om en övergångsregering tar med en del av de förslagen, säger Hansson Brusewitz.
Är förberedd?
Med dagens osäkra parlamentariska läge kan en budget som anses innehålla politiskt färgade förslag röstas ned. Riksdagens konstitutionsutskott kan också i efterhand komma att granska en övergångsregerings budget.
Om regeringen väljer att vara på den säkra sidan kan den nöja sig med ”basplattan” och undvika alla nya satsningar och reformer. Det behöver dock inte innebära att pensionärerna blir utan skattesänkning nästa år. Partierna kan när budgeten behandlas i riksdagens utskott lägga till en sådan skattesänkning.
En annan möjlighet är att en ny regering faktiskt kan bildas inom kort. Även om den tillträder först en bit in i november kan den ändå hinna sätta sin prägel på budgeten. Mycket beror på hur väl förberedd den är.
När Alliansregeringen tillträdde 2006 stegade finansminister Anders Borg in med färdiga Excel-ark på jobbskatteavdrag och nystartsjobb.
Blir stressigt
Men stressigt blir det. Innan den 15 november ska budgeten inte bara ha skrivits utan även ha delats ut till alla departement som ska få tycka till. För att tjäna tid har finansdepartementet och riksdagen i år kommit överens om att trycka upp färre exemplar till budgetdagen.
Det finns dock möjlighet för en ny regering att återkomma senare med enskilda satsningar i extra ändringsbudgetar.
– En utdragen regeringsbildning är ett legitimt skäl att komma med en ändringsbudget, säg i januari eller februari. Då har man möjlighet att förbereda saker under ordnade former, säger Hansson Brusewitz.
Men förändringar av inkomstskatten kan av tekniska skäl bara införas för helår, det vill säga från första januari.