I sitt tal på Folk och Försvars digitala rikskonferens varnade utrikesminister Ann Linde (S) för att politisk splittring skapar osäkerhet kring Sveriges säkerhetspolitik.

Hon syftade på de borgerliga partiernas och Sverigedemokraternas krav på att ha en Natooption i Sveriges säkerhetspolitik. Dock utan att nämna ordet Natooption.

Linde uppgav redan före jul att det är regeringen som slår fast den säkerhetspolitiska linjen och att en Natooption inte är aktuellt även om en majoritet i riksdagen kräver det.

Linde varnar

Linde underströk att säkerhetspolitiken måste vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet.

– Sverige har därför hittills fattat säkerhetspolitiska beslut i brett samförstånd, säger Linde.

– Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar. Detta ligger inte i Sveriges intresse.

Linde betonade att regeringens och Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast.

En Natooption skulle innebära att regeringen uttalar att ett svenskt Natomedlemskap är ett möjligt alternativ om det säkerhetspolitiska läget förändras. Optionen innebär inte att Sverige nu skulle ansöka om Natomedlemskap.

”Är helt logiskt”

Moderatledaren Ulf Kristersson tycker att en Natooption är en ”helt logiskt följd” av Sveriges samarbeten med Nato och olika Natoländer.

– Det är regeringen som nu skapar osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitiska linje genom att leva kvar med sina fantomsmärtor från neutralitetens tid, säger han.

Enligt Dagens Nyheters/Ipsos senaste mätning är opinionen när det gäller svenskt Natomedlemskap nu delad i tre jämnstora delar.

35 procent säger nej på frågan om de anser att Sverige bör ansöka om medlemskap, medan 33 procent svarar ja. 32 procent är osäkra.

Andelen motståndare till ett Natomedlemskap har minskat med 3 procentenheter och andelen positiva ökat lika mycket jämfört med förra mätningen, som gjordes för drygt ett år sedan.