När britterna lämnar blir det ett stort hål i EU-kassan, och samtidigt växer kraven på EU-pengar till gränsbevakning, klimatsatsningar och mer gemensam forskning. Från flera håll finns budgetförslag som kraftigt skulle öka den svenska medlemsavgiften. 

Inför slutstriden öppnar nu den svenska regeringen för första gången för att EU skulle kunna få nya, egna inkomstkällor som avgift på plast som inte återvinns. Ett annat alternativ är att inkomsterna för utsläppsrätter från industrier skulle gå till EU och inte nationella statsbudgetar 

– Det är inte skatt och beskattningsrätt för EU, men det skulle kunna vara ett sätt att hålla tillbaka kraven på större svensk medlemsavgift, säger EU-minister Hans Dahlgren (S). 

Flera riksdagspartier är emot förslaget, och det är tveksamt om regeringen kan få stöd från en majoritet i riksdagen. 

– Jag är besviken att regeringen och Socialdemokraterna så snabbt viker ned sig, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M).

Sverige betalar mindre än snittet 

Inför slutrundan i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget besökte budgetkommissionären Johannes Hahn under fredagen Stockholm. Han presenterade siffror för att visa att Sverige tjänar på att vara med i EU, och samtidigt säger han att Sverige betalar bland de lägsta avgifterna i förhållande till styrkan i svensk ekonomi. 

– För varje investerad krona får ni nästan sju kronor tillbaka, genom att svenska företag kan sälja på EU:s stora interna marknad, ni tjänar på miljöinvesteringar på andra sidan Östersjön, ni tjänar på ökad gränsbevakning i Medelhavet, sa Johannes Hahn. 

– Vi känner Sverige som ett solidariskt land, ni i Sverige är rikare än andra länder och jag vädjar till er rika svenskar att betala mer, sa Johannes Hahn.