Extratjänsterna var en viktig del av Socialdemokraternas valrörelse, tillsammans med traineejobb och utbildningskontrakt. Fas3 i jobb- och utvecklingsgarantin skulle avvecklas och ersättas av vad man kallade riktiga jobb.

I korthet innebär extratjänst att en långtidsarbetslös eller nyanländ får en slags lönesubventionerad sysselsättning inom välfärden, tanken är att den arbetslösa ska komma i kontakt med arbetslivet och anställda i välfärden få avlastning.

Bantad målsättning

I valet siktade man på 31.000 extratjänster i offentlig sektor. Men hittills är resultatet magert. Redan i sin första budget bantade regeringen målsättningen. Och i januari i år fanns bara 2.098 extratjänster registrerade hos Arbetsförmedlingen.

– Vi har ju sett vilka problem som har funnits, både med att det inte var 100-procentiga tjänster och för lågt stöd för handledare och att det inte fanns något avtal mellan SKL och Kommunal. De sakerna är nu på plats, och nu ser vi också att det växer till i ett helt annat tempo än tidigare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Vilket mål har du nu i antal?

– Vi ska få fram de extratjänster som behövs för att klara arbetslöshetsmålen, säger Johansson till SVT Nyheter.

Fackligt motstånd

Det verkar finnas en flora av förklaringar till varför det inte blivit fler extratjänster. Arbetsmarknadsministern menar att det bland annat saknades avtal mellan kommunerna och facket Kommunal. Kommunal har å sin sida varit emot extratjänster i vården.

Arbetsförmedlingen skriver å sin sida i en analys att det tagit tid att få ett bra samarbete med kommunerna. Bland annat skriver man att ”dialogen har varit särskilt trög på politisk nivå” och att man istället fått kontakta kommunala förvaltningar direkt för att få fram platser.

Privata alternativ

I jakt på fler extratjänster ändrar nu Arbetsförmedlingen sin tolkning av reglerna. I fortsättningen så ska också privata företag i välfärden få anordna extratjänster. Det omfattar till exempel friskolor och privatägda vårdinrättningar.

Dessutom tar man bort begränsningarna av vilka arbetsuppgifter som får utföras i en extratjänst, så länge som arbetsplatsen i övrigt uppfyller förutsättningarna för att anordna en extratjänst. Anvisning till en extratjänst får göras ”oavsett arbetsuppgifternas innehåll” så länge som arbetsgivaren uppfyller kriterierna, skriver man i ett beslut den 8 mars.

Regeringen positiv

Beslutet välkomnas av ministern.

– Det tycker jag är bra, det har varit avsikten från regeringen när vi har genomfört vårt regelverk men myndigheterna är ju självständiga och gör sina egna tolkningar. Det är bra att man har kunnat vidga sin tolkning när man har tittat närmare på och har haft tid att jobba lite djupare med frågan, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Inom Fas3 förekom det anklagelser och misstankar om fusk och låtsasjobb. Men någon sådan risk tycker sig inte Ylva Johansson se här.

– Det här är riktiga jobb med riktig lön, säger hon.