Närmare 900 miljarder kronor ska satsas på infrastrukturen under perioden 2022 till 2033. Planerna är presenterade sedan tidigare av Trafikverket och riksdagen har klubbat själva rambeloppet.
Jämfört med Trafikverkets plan lägger regeringen fler miljarder på järnvägen, bland annat fyrspårig järnväg på pendlarsträckan Uppsala–Stockholm. Med det blir också mer pengar till Malmbanan och Sydostlänken, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Därmed vill regeringen satsa på de omdiskuterade, och av oppositionen ifrågasatta höghastighetsbanorna som i slutänden ska binda samman Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg.
För Tomas Eneroth handlar det i första hand om att öka kapaciteten. Definitionsmässigt blir det också möjligt att köra höghastighetståg, det vill säga 250 km/h. Någon gång runt 2045 skulle nya kompletta banorna kunna stå klara, bedömer Eneroth.
M: För lite underhåll
För att få råd inom den befintliga ramen har regeringen valt att plocka bort några mindre projekt, bland annat vägsträckan Matfors-Blåberget.
Inte helt oväntat är Moderaterna kritiskt till regeringens prioriteringar. Det fattas pengar till underhåll. M anser att höghastighetsbanorna borde slopas.
”Liknande köer som vi i dag ser på Arlanda kommer vi tyvärr snart också se på svenska vägar och järnvägar, eftersom regeringen inte satsar det som krävs på underhållet”, skriver Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för Moderaterna, i en kommentar till TT.
Räcker knappast
Samtidigt sker satsningar på 197 miljarder på vägunderhåll där bland annat Essingeleden och E22:an ska förbättras, en rekordsumma enligt Eneroth:
– Vi behöver stärka upp vägnätet så det klarar av ett befolkningstal på tio miljoner invånare.
Trafikverket har tidigare flaggat för att vägsatsningarna bara räcker till mer av akuta avhjälpande åtgärder än förebyggande.
