– Det finns ingen rim och reson i att en kvinna i Moçambique, i Nicaragua eller i Bangladesh ska betala för flyktingmottagandet i Sverige, säger Gabriele Björsson, som är generalsekreterare i Afrikagrupperna, i Stockholm.
Hon är inte ensam om att torgföra den åsikten. Inom hjälp- och solidaritetsorganisationer runt om i landet ogillar man starkt det system som gör att en femtedel av det svenska biståndet stannar i Sverige, till flyktingmottagning.
Pengar ska endast tas ut biståndsbudgeten
Enligt Gabriele Björsson är det mest upprörande att det endast är biståndsbudgeten som bidrar till att finansiera flyktingmottagningen i Sverige.
– Självklart ska vi göra detta, men det ska finansieras ur alla budgetposter i statens budget, menar hon.
Ur biståndet till andra länder förs i dag pengar över till flyktingmottagning i Sverige enligt en modell där det för varje ny asylsökande tas 499 kronor per dygn, pengar som är tänkta att överföras till Migrationsverket. 499 kronor är mycket pengar i biståndssammanhang. Priset för Röda Korsets matpaket, som räcker i en hel månad för en flyktingfamilj i Syriens närområde, ligger på 385 kronor.
Ett vaccinationspaket för 20 barn i Afghanistan kostar 106 kronor.
”Moraliskt försvarbart”
Totalt tas drygt åtta miljarder ur biståndet till flyktingmottagning i Sverige, både i år och nästa år. Det är stora pengar, och motsvarar en femtedel av den totala biståndsbudgeten.
SVT Nyheter frågar biståndsminister Isabella Lövin (MP) om hon tycker att det är moraliskt försvarbart att ta pengar ur biståndsbudgeten till att finansiera flyktingmottagandet i Sverige med biståndspengar som annars skulle ha gått till fattiga länder i olika delar av världen.
– Ja, det tycker jag faktiskt att det är, säger hon. Det är ju på något sätt en princip som grundar sig på det faktum att människor som flyr för sina liv, som är i desperata situationer, att man kan hjälpa dem.
Lån för budgetunderskott möjligt
Men det oväntat höga flyktingmottagandet gör att saker och ting sätts på sin spets i den beräkningsmodell som används. Om prognoserna hamnar rätt skulle de åtta miljarderna i år och nästa år fördubblas. Det skulle innebära, om ingen förändring sker, att de åtta miljarderna hamnar kring 16, och så mycket som två femtedelar av biståndsbudgeten skulle stanna i flyktingmottagandet i Sverige. Sannolikt kommer detta inte att ske. Finansminister Magdalena Andersson har redan sagt att årets överskridna budget kan finansieras genom ökad statlig upplåning.
Oklart var pengar ska tas ifrån
Biståndsminister Isabella Lövin säger samtidigt att det inte är helt säkert att den här överföringsmodellen kommer att ligga fast för nästa år. Alternativet är helt enkelt att hitta en finansiering någon annanstans. Till syvende och sist är ju beloppen anpassade till Migrationsverkets beräknade kostnader för asylmottagningen, så pengarna måste ju tas någonstans. Men att biståndet till andra länder ska urholkas ända upp till 40 procent av det totala biståndet, låter inte särskilt sannolikt, menar Lövin.
– Var man ska ta de här pengarna ifrån, det är en diskussion vi får ta inom regeringen. Men per automatik är det inte så att vi måste göra på det här sättet, säger Isabella Lövin.