Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm och Statsminister Stefan Löfven. Foto: TT

Regeringen splittrad i frågan om ensamkommande

Uppdaterad
Publicerad

Den hetaste frågan i svensk migrationspolitik just nu är vad som ska hända med den stora grupp ensamkommande unga som kom 2015. Den splittrar inte minst regeringen, där Miljöpartiet vill att alla ska få stanna medan Socialdemokraterna menar att de ska behandlas som andra asylsökande.

Över 35.000 ensamkommande unga sökte asyl i Sverige 2015. Av dem var ungefär 23.000 afghaner. Fortfarande har 8.000 inte fått besked om de ska få stanna i Sverige eller ej.

Alla ska få stanna

Miljöpartiet vill att alla de ensamkommande som kom 2015 ska få stanna och anger som skäl att Migrationsverkets långa handläggningstider drabbar den här gruppen orimligt hårt. Många av dem har hunnit fylla 18 år innan deras ansökningar hinner behandlas. Då räknas de som vuxna och kan därmed utvisas.

Agenda

Frågan visar hur polariserat Sverige är i dag, mellan dem som ser afghanerna som ett hot och vill skicka iväg dem fortast möjligt och dem som öppnat sina hem och anser att dagens lagstiftning är orimlig.

– Om ansökningstiderna hade varit normala hade de fått stanna, säger Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.

Ska behandlas som andra asylsökande

Socialdemokraterna menar att de ensamkommande ska behandlas som andra asylsökande och ska skickas tillbaka om de inte har skyddsskäl.

Det finns en stor opinion mot att låta afghanerna stanna, inte minst sedan ålderstester visat att många av dem ljugit om sin ålder. Moderaterna menar att det blir svårt med gränsdragningen om de ensamkommande ska få undantag från asylreglerna.

– Det skulle innebära att vi lämnar den individuella asylprövningen och i stället stiftar någon form av amnesti till just en grupp personer som inte har skyddsbehov även om de kan befinna sig i en svår situation, säger Johan Forssell, Moderaternas migrationspolitiske talesperson.

Erik och Elin Brantenberg är oroliga för Ali, som återvänt till Afghanistan men inte fått någon hjälp sedan han kom dit för ett par veckor sedan. Han lever på pengar från vänner i Sverige. Foto: SVT

Är papperslös i Afghanistan

Agenda har träffat Elin och Erik Brantenberg som via mobilen håller kontakt med Ali – en av de många ensamkommande afghaner som sökte asyl i Sverige 2015.

Ali befinner sig sedan ett par veckor i Afghanistans huvudstad Kabul. Han bodde drygt två år hos Eriks föräldrar i Sverige, och de ser honom som en familjemedlem. I Kabul lever han på pengar som hans svenska vänner samlat ihop.

När Migrationsverket avslog Alis asylansökan ville han inte stanna kvar som papperslös i Sverige, utan valde frivilligt att lämna landet.

– Kan du få hjälp att söka jobb? undrar Erik och Ali svarar:

– Hjälp av vem? Det är ingen som känner mig här.

Erik Brantenberg berättar att när Ali kom till Kabul tog säkerhetstjänsten på flygplatsen alla hans papper från Sverige och behöll dem.

– Sedan stod han där. Ingen mötte honom, ingen gav honom någonstans att bo eller något att äta, säger Erik.

– Han hörde av sig i panik till oss, säger Elin Brantenberg.

Eftersom Ali saknar föräldrar och släktingar kan ingen bekräfta vem han egentligen är. Nu är han i stället papperslös i Afghanistan.

”Vi fortsätter demonstrera”

Sveriges regering sade 2015 att alla ensamkommande under 18 år skulle få stanna. Men de som hunnit fylla 18 under väntetiden har inte längre rätt att vistas i Sverige.

Tillsammans med frivilligorganisationer och politiska grupperingar demonstrerar afghanska ungdomar i centrala Stockholm i hopp om att reglerna ska ändras.

– Vi kommer att fortsätta tills regeringen och Migrationsverket ändrar den här regeln och stoppar utvisningar till Afghanistan, säger Mahmoud Rezaihe, en av initiativtagarna.

Reportage i Agenda söndag 1 oktober i SVT2 och SVT Play. I studion: Migrationsminister Heléne Fritzon (S).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet