Regeringen vill bland annat införa vad man i utkastet till lagrådsremiss kallar nationell säkerhetslagring. Det innebär att Säkerhetspolisen i fall då man anser att den nationella säkerheten är hotad kan fatta beslut om en omfattande lagring av medborgarnas elektroniska kommunikation och internettrafik. I de fall det kan bli aktuellt är exempelvis spioneri eller misstänkta terrorbrott. Säpo ska kunna få tillgång till datatrafiken i högst två år.

– En viktig del är att Säkerhetspolisen ska kunna få ansöka om att lagra uppgifter under en längre tid i händelse av ett allvarligt säkerhetshot, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Företag som erbjuder kommunikationstjänster som inte är beroende av traditionella telefonnummer, till exempel WhatsApp, Facebook Messenger och Signal, kan också tvingas lagra information. De måste enligt förslaget anpassa sina tjänster så att myndigheter kan begära ut datalagring.

– Redan i dag har flera aktörer en sådan här skyldighet, telebolag och liknande, det är mycket riktigt att det är lagförslaget öppnar upp för att innefatta andra tjänster, säger Gunnar Strömmer.

Lagen väntas träda i kraft 1 mars 2026.

Politikbyråns avsnitt Golare har en polare fördjupar sig i ämnet integritet. Se det här.