Regeringens klimatpolitik sågas i den senaste rapporten av Klimatpolitiska rådet. För första gången på två decennier driver regeringen en politik som riskerar att öka koldioxidutsläppen, konstaterar rådets ordförande, Cecilia Hermansson, och nämner bland annat den sänkta drivmedelsskatten och planerna på att minska reduktionsplikten.
IPCC:s senaste rapport varnar samtidigt för en fortsatt negativ spiral med ökade utsläpp av växthusgaser i ett läge där uppvärmningen av jorden redan tagit fart. I ett läge där klimatåtgärderna snarare borde accelerera, enligt Klimatpolitiska rådet, lägger alltså regeringen i backen.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) medger att utsläppen kommer att öka på kort sikt, men lovar att i höst presentera en handlingsplan för att klara klimatmålen. Det lär inte bli enkelt. I regeringsunderlaget finns betydande motsättningar i de här frågorna. Sverigedemokraterna tonar ofta ner allvaret i klimatfrågan och flera företrädare anser inte ens att man kan tala om en klimatkris.
Ett dilemma
Flera av partierna i regeringsunderlaget gick också till val på kraftigt sänkta bensin- och dieselpriser. Här har en mindre sänkning genomförts, men långt ifrån löftena i valrörelsen.
Det innebär att regeringen nu kritiseras från två håll. På ena sidan de som anklagar regeringen för att inte ha sänkt skatten tillräckligt mycket. På den andra sidan de som är kritiska till att politiken driver upp utsläppen. Regeringens dilemma här blir allt tydligare och det är svårt att se hur man ska klara sig ur det. Alla kompromisser kommer att bädda för en svekdebatt och potentiella väljarförluster.
Att ta fram en ny handlingsplan för att nå klimatmålen lär alltså bli svårt. Men innan dess ska partierna komma överens om hur mycket reduktionsplikten ska sänkas från den 1 januari 2024. Här finns betydande motsättningar inom regeringsunderlaget.
Dessutom; ju mer reduktionsplikten sänks, desto skarpare behöver andra åtgärder bli för att få ner utsläppen. Såvida inte regeringen ger upp klimatmålen till 2030.
Parallella kriser
Uppenbart är att regeringen vill satsa på nya kärnkraftverk för att klara elektrifieringen, men det kommer att ta tid. Att få SD att acceptera nya skatter (ekonomiska styrmedel) för att få ner andra klimatutsläpp är inte sannolikt. Det skulle riskera att utlösa en intern partirevolt efter retoriken i valrörelsen.
För Moderaterna är frågan också delikat. Visst, partiet har gått till val på sänkta drivmedelspriser, och lockat väljare på landsbygden med bland annat dessa löften. Framåt siktar partiet dock på att locka tillbaka storstadsväljarna, och där kan klimatpolitiken spela en viktig roll.
Det som kan rädda regeringen är att klimatfrågan just nu verkar minska i betydelse för väljarna, vilket framgår av SOM-institutets senaste undersökning. Det kan uppfattas som paradoxalt med tanke på larmen från IPCC, men beror sannolikt på att det just nu pågår flera parallella kriser som påverkar medborgarna, inte minst den ekonomiska krisen med hög inflation, höga räntor och energipriser, som sammantaget pressar hushållen, och dessutom ett krig i närområdet.