2021 var Vänsterpartiet med och fällde regeringen i och med misstroendeomröstningen mot dåvarande statsminister Stefan Löfven (S).
Tre år senare sitter båda partierna i opposition. Men minnet av misstroendeomröstningen är fortfarande inpräntat i Socialdemokraterna.
– Den används som ett svepskäl för att säga: V går inte att lita på. Man kommer kunna använda det som argument för att inte inkludera V i en regering, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör på den oberoende socialistiska tidningen Flamman.
Faktum är att Vänsterpartiet aldrig suttit i regering. Däremot har man agerat stödhjul till rödgröna regeringar och länge haft goda relationer till S.
I och med Januariavtalet 2019 bytte de politiska blocken skepnad och C övergav sina tidigare allianskollegor till förmån för S. Det innebar att två partier med vitt skilda ideologier – C och V – plötsligt stod på samma sida i politiken.
”Andersson har ett favoritparti”
C har flera gånger markerat att man inte är intresserad av att sitta i en regering med V. Å andra sidan anser också V att de politiska skillnaderna mellan partierna är så pass stora att det försvårar samarbetsmöjligheterna. V vill dock se att man inför nästa val sätter sig ner inom oppositionen och diskuterar hur man skulle kunna lägga upp ett regeringsalternativ.
Pressen ökar nu på och inom oppositionen att komma överens om hur man vill regera före valet 2026. Magdalena Andersson (S) har inte rakt ut sagt vilket parti hon skulle föredra i en regering. Men det ser mörkare ut för V, tror Leonidas Aretakis.
– Andersson har gjort det tydligt att hennes favoritparti att samarbeta med är C. S håller just nu med C mer än V i de stora välfärdsfrågorna. Därför tror jag att V kommer få det väldigt svårt, säger han.
