Planen innebär att alla regioner nu förväntas utöka antalet IVA-platser, och att de regioner som inte har så högt tryck i vården förväntas hjälpa andra som har det svårare.
Enligt Sten Rubertsson, stabsläkare i intensivvård på Socialstyrelsen, innebär detta ett tydligt tryck på landets regioner att både växla upp och hjälpa varandra.
– Vi har tydliggjort gången hur vi kan hjälpas åt bättre så alla regioner eskalerar för IVA-platser. Även om vissa inte har så högt tryck så måste alla hjälpas åt, säger Ann Söderström, hälso och sjukvårdsdirektör för Västra Götalandsregionen.
Planen aktiverades genom ett beslut av regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer i fredags, då Dagens Nyheter var först att berätta om de nya målsättningarna.
Avsikten är att öka Sveriges totala intensivvårdskapacitet, som i nuläget ligger på 680 platser.
– De regioner som tidigare inte har eskalerat utan omfördelat sina intensivvårdsresurser bör se till att man kan få till det, säger Sten Rubertsson.
Andra länder nästa steg
Planen innehåller också extra bemanning för flyg- och helikoptertransport av patienter, samt ett utökat helikoptersamarbete med Sjöfartsverket (se faktaruta).
Emma Spak, chef för hälso- och sjukvård på regionernas organisation SKR, betonar att beslutet fattats gemensamt av regionerna och bygger på principer som gällt även tidigare under pandemin.
– Sedan har behovet av dialogen minskat under sommaren. Men under den här veckan har det gått en tydlig signal att man börjar se en press på många håll i landet. Den här veckan har vi haft en situation där man varit nere på under 20 procent ledig kapacitet. Det skickar en tydlig signal att vi har en utbredd utmaning och behöver ha en större total kapacitet.
Enligt Emma Spak kommer den planerade vården nu att behöva minska också i regioner där man inte har en ansträngd intensivvård.
– Vi behöver göra det här gemensamt och tillskapa fler platser också i regioner där man nu har en mindre belastning.
Om detta inte skulle räcka till kan det i ett nästa steg också vara aktuellt att använda ett nordiskt samarbetsavtal där patienter kan skickas till andra länder.
– I vanliga fall har vi ett samarbete med andra nordiska länder, till exempel inom brännskadeintensivvård, Ecmo och neonatalvård. När det ena landet har en underkapacitet så tar vi kontakt och hjälper varandra. Uppsala har till exempel ett stående samarbete med Åbo i Finland, säger Sten Rubertsson.
Enligt Socialstyrelsen är läget i dag olika i olika delar av landet. Sten Rubertsson ser samtidigt svårigheter med att utöka kapaciteten just nu, dels eftersom det finns mycket sjukskriven personal, inte bara på intensivvårdsavdelningarna utan även på vanliga avdelningar, och dels eftersom en stor del av personalstyrkorna redan upplever att man jobbar på maxgränsen av sin kapacitet – dessutom med en annalkande storhelg.
PLANEN I KORTHET – SÅ SKA REGIONERNA LÖSA IVA-VÅRDEN
Regionernas plan innehåller bland annat dessa åtaganden:
- Man ska ”bygga upp intensivvårdskapacitet i samtliga regioner” och flytta ”i första hand patienter inte personal” mellan regionerna.
- Alla regioner åtar sig att minska planerad vård som ”direkt eller indirekt begränsar tillgång till plats eller kompetens inom intensivvården”. De regioner som vill ha hjälp från andra måste först ha minskat sin planerade vård så mycket som möjligt, också den som utförs av andra utförare. De regioner som har en mindre belastning lovar att ha en beredskap för att reducera den planerade vården.
- Extra bemanning sätts upp för att utöka flyg- och helikoptertransporter. Regionerna Västerbotten och Uppsala ”bistår med extra team för medicinsk bemanning”, medan Region Blekinge utvecklar sitt samarbete med Sjöfartsverket för att kunna utnyttja deras helikoptrar för patienttransporter i södra Sverige. Dessa kan dock bara användas om Sjöfartsverket inte behöver dem själva, och bara av IVA-patienter som inte är smittsamma.
- En punkt handlar om vägburen transport, där grundregeln är att avlämnande region ansvarar för transporten – men att nu också mottagande region eller en tredje region kan ta ansvaret.
- Regionerna kan låna in personal från både privata vårdbolag och industrin, och använder då vägledningar som SKR skrivit tillsammans med organisationer som till exempel Sveriges Läkarförbund och Fysioterapeuterna.
- Som sista punkt anges möjligheten att ta hjälp från andra länder. ”Vid en ytterligare förvärrad situation kan äskande av stöd från Sveriges grannländer bli aktuell” heter det.
Källa: Strategi för intensivvårdsplanering och Intensivvårdseskalering under Covid-19 pandemin.