USA:s president Barack Obamas kan liknas vid politikens svar på fotbollens Leo Messi. En superstjärna, men på den internationella politiska arenan, inte på fotbollsplanen.
Ett besök av Obama är således något av högsta vinsten för en regering i ett litet land som Sverige. För statsminister Fredrik Reinfeldt är besöket – i alla fall hittills – en stor framgång.
Positivt i medier
Barack Obamas besök har följts sekund för sekund av svenska medier. En serie vinklar har tröskats fram och tillbaka i medierna. De flesta i allt väsentligt positiva. Till skillnad från många tidigare amerikanska presidenter är dessutom Barack Obama tämligen okontroversiell i Europa och Sverige.
När Göran Persson som statsminister uttryckte sin beundran för George W Bush rasade den politiska vänstern. När Obama kommer till Stockholm handlar demonstrationerna främst om för eller emot en attack mot Syrien. Få skanderar om USA-imperialismen.
Städad kritik
Visst, NSA:s underrättelseverksamhet, de omdebatterade drönarattackerna och fånglägret i Guantanamo har förts fram som kritiska punkter av oppositionen inför besöket. Men när väl Barack Obama sätter fötterna på svensk mark hörs inte ett kritiskt ord av Stefan Löfven i nyhetssändningarna. I stället skickas Urban Ahlin fram som försiktigt ifrågasätter regeringens agerande i samband med besöket.
Trots att USA är i färd med att än en gång kringgå FN för att kunna genomföra ett militärt angrepp är kritiken från de politiska partierna städad.
S ligger lågt
Varför? Ett viktigt skäl är förstås att de flesta drar slutsatsen att det under PR-yran under själva besöket är svårt att vinna politiska poänger på vad som förmodligen skulle uppfattas som en politisk strid om Obamas besök. Många svenskar gillar ju dessutom presidenten! Således väljer man därför likt Socialdemokraterna att ligga lågt.
När Obama väl har lämnat Sverige blir läget ett annat. När ögonblicksbilderna från besöket tonar bort är det fullt möjligt att vi får en debatt om att regeringen varit alltför undergiven i relationen med USA och Obama, t ex att Reinfeldt inte tillräckligt tog avstånd från Obamas linje i Syrienfrågan eller att regeringen var alltför försiktig när det gäller synen på NSA.
Regeringen och Reinfeldt vinnare
Oavsett vad är regeringen och Reinfeldt så här långt vinnare på det här besöket. I alla fall om inget nytt och idag okänt inträffar som skulle kunna förändra den här bilden.
Ett amerikanskt presidentbesök förstärker bilden av Reinfeldt som statsman. På samma sätt som Göran Persson 2001 drog nytta av mötet med George W Bush kommer även Reinfeldt nu att kunna utnyttja det här besöket i inrikespolitiken.
Samtidigt ska man vara försiktig med de långsiktiga effekterna. Minnet i politiken är kort och när vi nu går in i ett valår är det i allt väsentligt andra frågor som avgör röstandet på valdagen. T ex hur partierna uppfattas klara jobben, skolan, sjukvården och ekonomin. Och där har inte ett presidentbesök någon betydelse överhuvudtaget.