Utsläppen från fossila bränslen, avskogning och odling leder till allt högre halter av växthusgaser i atmosfären som eldar på klimatförändringarna. Koldioxidhalten har de senaste två årtiondena stigit med 10 procent; snabbare än någon gång tidigare i mänsklighetens historia säger Världsmeteorologiska organisationen WMO i sin årliga rapport Greenhouse gas bulletin.
– Det här är mer än bara statistik. Varje miljondel eller bråkdel av en grad har en verklig påverkan på våra liv och på planeten, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo.
Förstärker sig själva
2023 var det varmaste året som uppmätts – delvis på grund av El Niño. Dessutom fick torka i Amazonas och stora skogsbränder i Kanada halterna av växthusgaser att stiga extra snabbt mot slutet av förra året.
Sådana processer oroar forskarna som ser att klimatförändringarna börjar förstärka sig själva. Torka och fler skogsbränder kan göra att det binds mindre koldioxid på land. Allt varmare hav suger upp mindre koldioxid. Förra året lyckades naturen bara kompensera en liten del av vad människan släppte ut enligt preliminär forskning.
– De här återkopplingarna i klimatet är verkligen oroande för mänskligheten, säger Ko Barret, vice generalsekreterare WMO.
Växhusgaser
Koldioxid
CO2 är den enskilt viktigaste växthusgasen i atmosfären relaterad till människans verksamhet. Den står för cirka 64 % av uppvärmningseffekten på klimatet, främst på grund av förbränning av fossila bränslen och cementproduktion.
Koldioxidhalten mäts i ppm, parts per million. Sedan den industriella revolutionen på 1800-talet har koldioxidhalten ökat från 280 ppm till dagens 420. Det är en ökning med 51 procent.
Ökningen av CO2 i atmosfären 2023 (2,3 ppm) var högre än 2022, även om den var lägre än de tre åren innan dess.
Metan
Metan är en kraftfull växthusgas som finns kvar i atmosfären i ungefär ett decennium. Den står för cirka 16 % av uppvärmningseffekten av långlivade växthusgaser.
Cirka 40 % av metanet släpps ut i atmosfären från naturliga källor, som till exempel våtmarker och termiter. Cirka 60 % kommer från antropogena källor, som till exempel idisslare, risodling, utvinning av fossila bränslen, deponier och förbränning av biomassa.
PPM
Mätdata för koldioxid rapporteras som en molfraktion av torr luft, definierad som antalet molekyler koldioxid dividerat med antalet av alla molekyler i luften, inklusive CO2 självt, efter att vattenånga har avlägsnats. Molfraktionen uttrycks som delar per miljon (ppm). Exempel: 0,000400 uttrycks som 400 ppm.
Källa: WMO och Global Monitoring Laboratory
