I sin årliga rapport konstaterar Kemikalieinspektionen att försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökar för tredje året i rad.
– Utvecklingen går åt fel håll, vi har ett uppdrag att minska riskerna med bekämpningsmedel i svenskt jordbruk, säger Anders Arvidsson på Jordbruksverket.
Försäljningen kan antingen mätas i ton eller hektardoser, som i grafen ovan. Hektardoser innebär att den försålda mängden bekämpningsmedel beräknas på hur många hektar det räcker till. Det blir ett säkrare mått, eftersom koncentrationen, den aktiva substansen i bekämpningsmedel kan variera över tid.
Klimatförändringen kan ligga bakom ökningen
Ökningen av inköpen kan enligt Jordbruksverket bero på ett skifte i odlingen i Sverige. Andelen höstvete, alltså vete som sås på hösten istället för på våren, är nu rekordhögt.
– Höstvete ger större avkastning och är mer lönsamt. Det tål torka bättre, då den har längre tid på sig att utveckla djupa rötter, säger Anders Arvidsson
Samtidigt kräver ofta höstvete mer svamphämmande bekämpningsmedel. Fler svårbekämpade ogräs förekommer också vilket medför ökad användning av ogräsmedel.
Ekologisk areal minskar
Sveriges mål är att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt till 2030. Men de senaste åren har fler jordbruk ställt om till konventionellt, bland annat för att färre konsumenter köper eko.
– Jag får det inte att gå runt utan bekämpningsmedel, säger spannmålsbonden Johan Lindgren, som odlar konventionellt. Jag skulle inte kunna odla spannmål efter spannmål, utan behöva skifta växtföljd, och det ger mycket sämre lönsamhet.
Mer konventionellt jordbruk kan på sikt också öka behovet av bekämpningsmedel. Ordföranden i medlemsorganisationen Ekologiska lantbrukarna, Erika Olsson, är bekymrad över utvecklingen.
– 30-procentsmålet kan hjälpa oss att uppnå de svenska miljömålen och minska kemikalieanvändningen i jordbruket. Det är katastrofalt för den biologiska mångfalden och kommande generationer att försäljningen ökar, säger hon.
Erika Olsson oroas framför allt av de eventuella långtidseffekterna.
– Det görs ju ständigt studier, men när preparaten sedan kommer ut i naturen vet vi inte långtidseffekterna. Vi vet inte heller vilka effekterna blir när olika preparat samverkar.