Våren 2015 skulle Lisa hjälpa en kollega med betygen för niondeklassarna på friskolan Vittra Kronhusparken i Göteborg. Kollegan var inte behörig i ämnet, så Lisa skulle signera betygen tillsammans med honom. Men då upptäckte de att tre elevers betyg hade ändrats.

– Så frågade jag min kollega om det var han som hade gjort det och han blev jättechockad och sa nej, det är absolut inte jag. Men det syns ju vem det är som hade ändrat. Och det var rektorns initialer, säger hon.

Lisa gick då till rektorn för att fråga om det blivit något fel.

– Då fick jag som svar att nej, men vi måste höja meritvärdet.

”Ett jätteobehagligt möte”

Enligt Lisa ska alltså rektorn ha velat höja skolans meritvärde, eller betygssnitt. Lisa kontaktade facket och de hade sedan ett möte med rektorn, en specialpedagog och verksamhetschefen. Men ledningen ville bara diskutera ett av de tre ändrade betygen. 

– Det var ett jätteobehagligt möte. Det kändes ju som att de vill övertala mig om att de skulle ha det där E:et då som han hade satt. Vi satt där i nästan en och en halv timme och diskuterade fram och tillbaka, säger Lisa.

Eleverna fick till slut ett godkänt betyg. Niclas Jönsson var rektor på Vittra Kronhusparken våren 2015.

– Vi har gjort ett misstag där, det blev ett Skolinspektionsärende och vi har rättat till det, säger han.

”Taget ur luften”

Enligt Niclas Jönsson har han aldrig sagt något om att höja skolans meritvärde till Lisa.

– Nej, det är helt fel, det är taget ur luften. Jag kommer inte ihåg vad jag sa vid det tillfället, men det tycker jag faktiskt är förtal.

Vad var anledningen till att du höjde dem till godkänt?

– Vi hade ju gjort fel och inte betygsvarnat dem. Det handlade om att de skulle klara gymnasieantagningen. 

Betygsvarna, eller F-varna, innebär att varna eleven, föräldrar och skolledning om att en elev riskerar ett F. Det var inte gjort på rätt sätt för de här eleverna, menar rektorn.

Godkände eleverna

Den andre läraren som undervisade eleverna den sista terminen bekräftar att de inte blivit tillräckligt förvarnade. Och därför, efter ett möte med rektorn, så tyckte han att det var rimligt att godkänna dem trots att de inte hade kunskaperna.

Rektorn menar att man måste väga in hela högstadietiden i slutbetyget, och ha gett eleverna möjligheter att visa sina kunskaper på alla områden.

De har ju fortfarande inte uppnått det de ska i det här ämnet, hur kan man då sätta ett godkänt betyg?

– Man ska ha gett dem möjligheter att bevisa alla betygskriterierna, vilka mål de har uppfyllt. Och där har det inte funkat. Det har varit mycket lärarbyten, säger Niclas Jönsson.

Anmälde till Skolinspektionen

Lisa anmälde den tidigare rektorn på Vittra Kronhusparken till Skolinspektionen. De gav huvudmannen, Vittraskolorna AB, i uppdrag att utreda frågan.

Det var sedan verksamhetschefen på Vittra som skrev under utredningen, där det står att rektorn brutit mot lagen när han ändrat betyg. Men det står bara att rektorn ändrat ett och inte tre betyg.

– Det handlar om en elev framför allt. De andra var godkända när man undersökte det närmre, säger Niclas Jönsson.

När Uppdrag granskning frågar verksamhetschefen om utredningen, berättar hon att det var rektorn som gjorde den. I praktiken utredde alltså rektorn själv om han gjort fel.

”Utredning borde gjorts ett snäpp upp”

Vittraskolorna AB ingår i koncernen Academedia. När vi frågar dem om mötet, där Lisa känt sig pressad att gå med på höjda betyg, uppger de att utredningen borde gjorts på en högre nivå.

– Jag kan nog tycka att den utredningen borde ha gjorts ett snäpp högre upp, och gärna vid sidan av också, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.

Academedia har nu infört två nya rutiner. Framöver ska klagomål inte utredas av någon som kan misstänkas skydda någon inblandad. Och alla ändrade betyg ska anmälas till huvudmannen.

När Skolinspektionen konstaterat att Vittraskolorna utrett saken, så avslutade de ärendet. 

– Om det är en större huvudman eller en kommun så förutsätter man en viss seriositet. Skriver man under något så tar man ansvar för det, och då är man säker på att den utredningen är riktig som är gjord såklart, säger Björn Persson, chef för inspektionsavdelningen på Skolinspektionen.

Har inget förtroende

Lisa har inget förtroende för Skolinspektionen.

– Jag kände verkligen frustration. Man känner att man ändå går till högre makter och vill försöka förändra. Och man vill ju ha stöttning från sin ledning. Men när inte ens Skolinspektionen gör något åt det, då känner man sig helt maktlös, säger hon.

När Uppdrag granskning tittar på de 29 anmälningarna till Skolinspektionen om betygssättning det senaste halvåret, så ser vi ett tydligt mönster. I 11 fall avskriver de ärendet direkt, i 18 fall hänvisar Skolinspektionen tillbaka till kommunen eller huvudmannen själv att göra en utredning. Och med den utredningen låter de sig nöjas.

Betygsfrågor är nedprioriterade

Björn Persson berättar att betygsfrågor är nedprioriterade i anmälningsärenden. Då är fokus på elevens rättigheter: kränkningsärenden, rätten till stöd och rätten till utbildning. Skolinspektionen kan inte överpröva betyg i efterhand.

– Anledningen till att de här är nedprioriterade är att vi egentligen inte kan göra något för den enskilde eleven i det specifika fallet, säger Björn Persson.

Betygsfrågor tas istället upp vid Skolinspektionens regelbundna besök ute på skolor, och genom omrättning av nationella prov.

– Metoderna inom tillsyn och kvalitetsgranskning lämpar sig bättre för att komma åt brister när det gäller bedömning och betygssättning, säger Björn Persson.

Lisa är ett fingerat namn.