Hets mot folkgrupp-åtalet byggde bland annat på att de misstänkta bar plakat där personer med judisk bakgrund namngavs och pekades ut som kriminella och i ett tal anklagade dessa personer för att ha begått ”folkmord” på den nordiska befolkningen. Men även att personerna bar enhetliga och uniformsliknande utstyrslar och fanor och sköldar med Nordiska motståndsrörelsens symbol tyrrunan på.

”Symboler har tidigare lett till fällande dom”

Nu vill riksåklagaren att HD ska pröva åtalet på nytt och menar att uppvisandet av tyrrunan ska räcka för att döma för hets mot folkgrupp.

– Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.

”Sammanhanget som ska bedömas”

Lundh menar att det är välkänt av både nazister och förintelseöverlevare att tyrrunan användes av 30- och 40-talens nazister, och att det var uppenbart för vem som helst som såg demonstrationen att personerna som deltog ville sprida nazistiska budskap.

– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh.