Gunnar Ljungh lämnade in 311 500 kronor i ogiltiga sedlar till Riksbanken – men i sin bedömning anser banken att pengarna kan komma från brottslig verksamhet och behåller därför hans pengar.
Therése Gaya, enhetschef på enheten för inlösen av kontanter på Riksbanken, säger till SVT:s konsumentredaktion Plus att hon inte diskuterar enskilda ärenden, bland annat beroende på sekretess.
”Tydliga regler”
Enligt henne finns dock tydliga regler för när Riksbanken får agera på det sättet.
– Om man inte kan styrka ursprunget på sedlarna och om man inte har en tillfredställande förklaring kan vi inte heller utesluta att de kommer från brottslig verksamhet.
– I de besluten som vi skickar ut så finns den juridiska formuleringen med. Men den betyder bara att vi inte kan utesluta att sedlarna kommer från annan verksamhet. Det betyder inte att vi tror att nån är kriminell.
Hur tror ni att man reagerar som privatperson om Riksbanken behåller pengar med hänvisning till att pengarna kommer från brottslig verksamhet?
– Jag har full förståelse för att man blir både besviken och frustrerad. Men förutsättningen för inlösen är också väldigt tydlig, både i vår blankett, i våra instruktioner och på vår hemsida.
– Det är också viktigt att tala om att vi har också en utredningsskyldighet i dom här ärendena för att kunna göra en utbetalning.
Få avslag
Riksbanken gör enligt Therése Gaya alltid individuella bedömningar från fall till fall och få ärenden får avslag. Av 60 000 inlösenärenden var det bara cirka 100 ärenden som avslogs under 2017.
Gäller samma krav på dokumentation för en välgörenhetsorganisation som samlar in pengar?
– Ja, på samma sätt så måste vi ha god kundkännedom, och vi måste förstå transaktionen. Vi måste veta ursprunget, vi måste förstå var de här sedlarna kommer ifrån.
Behandlar ni välgörenhetsorganisationer, föreningar eller företag olika gentemot privatpersoner i era bedömningar?
– Varje inlösenärende är olikt ett annat. Vilken kundkännedom finns? Vilket ursprung har sedlarna? Hur har det styrkts? Förstår vi transaktionen? Anser vi att grunderna för inlösen uppfylls? Så det är svårt att säga vad vi kräver av olika kategorier av inlösare.
– Men man kan ju konstatera att med välgörenhetsorganisationer har vi lite bättre kundkännedom än med en privatperson.
Tipsa Plus!
Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att SVT:s konsumentredaktion ska granska? Tipsa oss här.