Arbetsförmedlingens uppdrag är att fixa jobb till arbetslösa, så kallad ”matchning”. Flera metoder har tagits fram för att servicen ska vara likvärdig och effektiv i hela Sverige – men enligt Riksrevisionens granskning saknas både fakta och gedigen kunskap kring metodernas effektivitet.
I rapporten slår Riksrevisionen också fast att metoderna ifrågasattes redan 2010, då de utvecklades. Sedan dess har inte några nya metoder kommit till.
– Arbetsförmedlingens analysavdelning har ansvar för att verksamhetens utveckling baseras på fakta och gedigen kunskap. Men den har inte varit inblandad i att ta fram eller utveckla myndighetens metoder, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen, i ett uttalande på Riksrevisionens sajt.
Vidare slår Riksrevisionen fast att:
- Arbetsförmedlarna ofta väljer andra arbetssätt än de centralt framtagna metoderna.
- Myndigheten inte har någon övergripande bild av vilka metoder som används eller hur effektiva de är.
Kan få olika service
Enligt Riksrevisionen är risken att arbetslösa får olika bra hjälp beroende på vilket av Arbetsförmedlingens kontor de vänder sig till.
– Vi kritiserar inte valet av styrmodell, men konstaterar att Arbetsförmedlingen inte hanterar de risker som den medför tillräckligt väl, säger riksrevisor Stefan Lundgren, i ett uttalande.
Slutligen konstaterar Riksrevisionen att Arbetsförmedlingen inte systematiskt följer upp de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna av de arbetssökande.
– Bedömningarna är en central del av matchningsverksamheten och behöver utföras på rätt sätt så att de arbetssökandes tid utan jobb blir så kort som möjligt. Detta är så viktigt att vi anser att det bör följas upp av regeringen, säger Stefan Lundgren.