I dag finns det inga lagar som reglerar tillgängligheten på nätet för personer med funktionsnedsättningar. Det är upp till varje kommun och landsting att bestämma om en person har rätt till hjälpmedel eller inte i Sverige.
Men enligt föreningar och organisationer som SVT Nyheter har pratat med så är det mycket som krävs för att du ska få hjälp. Ett problem är att man utgår från ett system som inte är anpassat för alla.
– Alla tjänster måste utvecklas enormt mycket. Det är många grupper som hamnar utanför, och som fortsatt kommer göra det om inte tjänsterna anpassas till alla, säger Linda Bergfeldt, kanslichef på Afasiförbundet.
– Jag vet ingenstans där det fungerar bra i dag, säger hon.
Saknas tydliga lagar och regler
Trots att det finns offentliga riktlinjer för hur myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer ska anpassa sina sidor, betraktar man frågan olika. Något som är ett stort problem enligt Post- och telestyrelsen (PTS).
– Vi kommer i kommande rapporter att visa på vilka hinder och behov som finns i att kunna använda internet och digitala tjänster, säger Malin Wahlquist på enheten för inkluderande IT och telefoni på myndigheten.
PTS har i uppdrag att ta fram lösningar och försöka utforma samhället så att det inte ska behövas särskilda lösningar om man har en funktionsnedsättning. Men mycket måste förbättras.
– Även om vissa aktörer är duktiga och jobbar med att anpassa sina sidor och tjänster, så gör inte alla det. Det behövs vägledning och kunskap för att det ska bli riktigt bra, säger Wahlquist.
”Risk för digitalt utanförskap”
Senast den 23 september i år måste dock alla länder i EU införa ett direktiv som tvingar digitala tjänster i offentlig sektor att göra internet tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Lagarna syftar till att öka den digitala tillgängligheten för alla.
– Men den privata sektorn kommer inte att omfattas av lagen, och då finns det en risk att människor inte kommer kunna ta del av den digitala servicen. Även om själva webbsidan blir tillgänglig så är det inte säkert att alla e-tjänster blir det, säger Wahlquist.
Enligt henne finns det en risk att det digitala utanförskapet kommer att fortsätta trots direktivet.
– Ju mindre du får prata med en person och ju mer du måste vända dig till webben när det kommer till samhällsservice, desto mer kommer vissa att stängas ute från den digitala utvecklingen, säger hon.
Även Funktionsrätt Sverige anser att det finns en risk att klyftan kommer att växa.
– Vi vill ha ett samhälle som är tillgängligt för alla, utan att det ska behövas en särskild lösning. Det är viktigt att titta på var hindren finns och skapa tjänster och sajter efter det, säger Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på organisationen.
– Tillgänglighet är en rättighet. Funkar det för våra medlemmar, så funkar det bättre för den stora massan, säger hon.