– Det är otroligt olyckligt att dåliga skydd köptes in, och framför allt att dom också användes, säger Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall till SVT Nyheter.

I början av pandemin när skyddsutrustning höll på att ta slut tvingades kommuner hitta egna leverantörer. Men mängder av andningsskydd som såldes till vården och omsorgen hade fejkad CE-märkning, bluffcertifikat, och intyg från instanser som saknar befogenhet att godkänna masker.

”Ett systemfel från början”

Socialstyrelsen bekräftar bilden av en mycket ”rufflig” marknad för skyddsutrustning i våras och förstår att många kommuner hade svårt att undvika oseriösa leverantörer av skyddsutrustning, säger Johanna Sandwall. Enligt henne är det ett systemfel som ligger bakom:

– Systemet behöver ändras i grunden, där det behövs en tydligare kravställning på att man skall ha beredskapslager, det duger inte att bara ha “just in time”. Det är ett systemfel från början, säger hon.

Hon tillbakavisar samtidigt att Socialstyrelsens ansvar för den situation som uppstod i landets kommuner och regioner: 

– Vi har inget uppdrag att stödja någon i upphandlingen av skyddsmaterial. Bristen i mars, april, berodde på att inget fanns, säger hon.

Kan ha bidragit till smittspridningen

Folkhälsomyndigheten säger att de icke godkända maskerna kan ha bidragit till smittspridning på de platser de använts.

– Det finns ett skäl att man har märkning, den skall vara en garanti att en andningsmask ger visst skydd, och om man inte har det är det inte säkert det gett det skyddet, så då finns absolut en sådan risk, säger biträdande statsepidemiolog, Anders Wallensten, till SVT Nyheter.