Det sågs som en seger 2022 när världens länder lyckades enas i Montreal om ett globalt avtal för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald på jorden till år 2030.

Men efter att de fortsatta förhandlingarna i Cali i Colombia förra året kollapsade utan vare sig pengar eller en färdig plan för exakt hur det ska gå till, talar experter nu om en backlash för naturen.

Spänt omvärldsläge försvårar

Torbjörn Eberhard är forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet. Han var med och förhandlade fram avtalet 2022, och är nu oroad över dröjsmålet.

– Naturkrisen är akut. Varje månad, varje år när länder diskuterar istället för att sätta igång och jobba har betydelse.

Dagens nya spända läge mellan olika stormakter gör inte situationen enklare, när parterna nu möts igen i Rom i veckan för att på bara tre dagar försöka få de sista delarna på plats.

– Stämningarna i omvärlden påverkar också. Inte minst kriget i Ukraina och Rysslands aggression har satt sina spår. Folk ser om sitt hus på ett annat sätt, tänker mer på försvar och har taggarna utåt snarare än att samarbeta och avstyra andra problem.

Kraftig minskning av vilda ryggradsdjur

Världsnaturfondens Living Planet Report 2024 visade att populationer av kräldjur, groddjur, däggdjur och fåglar har minskat med i genomsnitt 73 procent sedan 1970, och att klimatförändringarna fortsätter att pressa både människor och djur. Nu kräver organisationen att länderna enas.

– Gör vi ingenting nu kommer åtgärderna som krävs att bli ännu fler och betydligt dyrare, säger Ankin Ljungman, policychef på WWF.

Se de största utmaningarna som förhandlarna står inför i videon ovan.