Regeringspartierna har suttit i intensiva förhandlingar de senaste veckorna för att komma överens om hur man vill gå vidare med höghastighetstågen. Miljöpartiet har drivit på för att man ska låna till projektet, att tågen ska gå i 320 kilometer i timmen och att de nya stambanorna ska vara klara 2035.

Socialdemokraterna har däremot sagt nej till en lånefinansiering och velat finansiera satsningen via anslag, vilket skulle innebära att de nya stambanorna inte skulle bli klara förrän om omkring 70 år. Både statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) har även pekat på att ett så gigantiskt infrastrukturprojekt riskerar att tränga ut andra viktiga investeringar.

Nått kompromiss

Men nu har man alltså nått en kompromiss. Dels skjuter man fram bygget några år, jämfört med Sverigeförhandlingens förslag att de nya stambanorna skulle vara klara 2035, och dels sätter man ett tak på vad projektet får kosta som är lägre än de 230 miljarder Trafikverket har beräknat att jätteprojektet kostar.

– Vår bedömning är att det finns förutsättningar att färdigställa nya stambanor till 2040-2045 vilket är snabbare än det som tidigare diskuterats och vi vill också se en kostnadsram. Allt är naturligtvis inom ramen för det statsfinansiella ramverket, vilket är en grundförutsättning, säger Tomas Eneroth (S).

Vad ligger det här kostnadstaket på?

– Det kommer vi att presentera i samtalen med de andra partierna.

Infrastrukturministern vill inte heller avslöja vilken tåghastighet regeringen har kommit överens om. Tidigare har man talat om att det på vissa sträckor kan räcka med 250 kilometer i timmen. Exakt hur regeringen tänkt sig att finansiera bygget är också oklart. Men Tomas Eneroth öppnar för en lånefinansiering.

– Vare sig vi pratar lån, gröna obligationer eller anslagsfinansiering har vi att förhålla oss till det statsfinansiella ramverket. Men regeringen har en gemensam uppfattning som vi mer i detalj kommer precisera när samtalen med de andra partierna börjar, säger han.

Majoritet finns med C

Enligt Miljöpartiet räcker det med en majoritet i riksdagen för att man ska trycka på startknappen. Och eftersom Centerpartiet är med på tåget så har regeringen redan nu en riksdagsmajoritet. Men för Tomas Eneroth (S) är det helt avgörande att det finns en bredare enighet bakom bygget.

– Det är ett långsiktigt åtagande där vi binder offentliga resurser under flera mandatperioder. Ska det vara möjligt måste vi ha en bred politisk enighet om hur vi bygger höghastighetstågen och hur finansieringen ska lösas. Dels för att det måste förhålla sig till andra behov men också till hur det förhåller sig till det finanspolitiska ramverket.

Både Moderaterna och Liberalerna säger ju nej, hur ska de övertygas?

– Det finns många regionala företrädare, inte minst i Moderaterna, som är djupt engagerade i frågan om nya stambanor. Alla inser också att det krävs ny och förstärkt kapacitet för att klara den trängsel vi har i nuvarande järnvägssystem.

Inbjudan till samtal skickas till allianspartierna och Vänsterpartiet i dag och de ska hållas i närtid. Utgångspunkten är att både de ekonomisk-politiska talespersonerna och de infrastrukturpolitiska talespersonerna ska sitta med vid förhandlingsbordet. Sverigedemokraterna, som också sagt nej till höghastighetstågen, kommer inte att bjudas in.

– Vi förhandlar inte med Sverigedemokraterna, säger Tomas Eneroth (S).

Alliansen tackar ja

I ett gemensamt uttalande skriver Allianspartiernas gruppledare i riksdagen att de ser positivt på regeringens inbjudan till samtal.

– Det är bra att regeringen nu till slut har enats och att den inbjudan om samtal man pratat om så länge äntligen kommer. Vi antar att det inte är någon halvmesyr man kommit överens om, utan det regeringen vill prata om är att bygga riktiga snabbtåg, som går i 320 km/h, säger Anders Åkesson, Centerpartiets trafikpolitiske talesperson.

– Det får heller inte ske på bekostnad av underhåll och utbyggnad av befintliga vägar och järnvägar. Dessutom måste Norrbotniabanan vara med i samma satsning.

– Ska man konkurrera på allvar med flyget och pressa ned klimatutsläppen ordentligt så måste man våga satsa helhjärtat. Det vore bra för både klimatet, jobben och tillväxten.