För drygt ett år sedan lovade den dåvarande finska socialdemokratiska statsministern Sanna Marin att de skulle övergå till en fyradagarsvecka om hon vann valet.
Nu tycks Socialdemokraterna i Sverige vilja ta över stafettpinnen och göra arbetstidsförkortning – på ett eller annat sätt – till en valfråga i Sverige 2026. Bland annat kikar de på att ta fram förslag som kan komma att handla om sänkt veckoarbetstid, mer semester, en ny ”familjevecka” eller fler röda dagar.
– Vi inspireras väldigt mycket av att det händer så mycket på det här området i Europa och omvärlden just nu, säger riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) som leder den arbetsgrupp inom partiet som ska ta fram förslag på det här området.
Enkät visar: Hälften av partierna säger nej
I en enkät som SVT skickat ut står det klart att två av partierna vill lagstifta om arbetstidsförkortning: V och MP. C anser att frågan ska ligga hos arbetsmarknadens parter medan L, M, KD och SD säger tvärt nej. I nuläget finns det alltså en klar majoritet för att inte förändra arbetstidslagen. Bland annat med hänvisning till att det skulle leda till en ökad personalbrist och bli dyrt.
– Vi behöver fler som arbetar. Att då generalisera och säga att vi ska ha en arbetstidsförkortning. Det tror inte jag på, säger Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Camilla Mårtensen.
Annika Strandhäll, som betonar att de kommer att presentera ett förslag först i maj, tar kritiken med ro:
– Det är de vanliga argumenten som alltid dyker upp. Och jag brukar säga att båda extremerna när man diskuterar arbetstidsförkortning har fel. Både de som säger att en arbetstidsförkortning skulle lösa alla världens problem med ohälsa på arbetsmarknaden. Men de som också hela tiden drar ekonomiargumentet och säger att det är komplett omöjligt, de har också fel. Det är bara att titta på hur det ser ut i andra länder i Europa.
Om det förslag som arbetsgruppen kommer fram till blir partiets politik beslutas först på Socialdemokraternas partikongress 2025.
SÅ TYCKER DE ANDRA PARTIERNA OM LAGSTIFTAD ARBETSTIDSFÖRKORTNING:
Vänsterpartiet: Sverige har haft 40-timmarsvecka sedan 1973, sedan dess har produktiviteten och BNP mångdubblats, men vi jobbar fortfarande lika mycket. Det är inte rimligt /…/ En arbetstidsförkortning måste ske stegvis och vara flexibelt utformad. På sikt vill vi gå mot 6 timmars arbetsdag.
Miljöpartiet: I ett första steg att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka. I en del sektorer har försök visat att man kunnat effektivisera och gjort det möjligt med bra resultat. I många delar av offentlig sektor är det svårare och fler anställda kommer att behövas.
Centerpartiet: Vi tycker fortsättningsvis att det ska vara upp till arbetsmarknaders parter eller enskilda företag att besluta om det är möjligt och lämpligt med förkortad arbetstid beroende på förutsättningarna inom respektive bransch.
Liberalerna: Vi driver inte en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Det hade oundvikligen lett till kostnadsökningar för offentlig såväl som privat sektor. När fler människor måste anställas för att utföra samma arbete ökar oundvikligen kostnaderna för bland annat skattebetalare. Detta ovanpå en redan ansträngd situation med kompetensförsörjningen i Sverige.
Moderaterna: I takt med att vi blir allt äldre så kommer färre behöva försörja fler. Om vi inte lyckas effektivisera arbetssätten riskerar det att innebära ökad personalbrist. En generell arbetstidsförkortning skulle därmed ytterligare försämra förutsättningarna att klara den demografiska utvecklingen /.../ Vid en eventuell arbetstidsförkortning skulle det krävas mycket kraftiga skattehöjningar för att undvika svåra problem i de offentliga finansierade välfärdsverksamheterna.
Kristdemokraterna: Utvecklingen på arbetsmarknaden är svag och företag har det allt svårare att få ihop ekonomin. Det löses inte genom förkortad arbetsdag. Det finns stora matchningsproblem på svensk arbetsmarknad, där det trots flera år av hög arbetslöshet är svårt att rekrytera. En arbetstidsförkortning skulle förvärra detta.
Sverigedemokraterna: Vi ser i dagsläget ingen anledning att ändra på den modell vi har. Det är ett ganska stort beslut att ta och kräver enorma satsningar från både företag, kommun och regioner.
SVT har kortat ner svaren.
SÅ HAR ANDRA LÄNDER GJORT I frÅgan om arbetstidsförkortning
Island: Sedan 2021 har Island en arbetstidsförkortning med full lön för hela den offentliga sektorn. Tidigare var det 40 timmar i veckan som gällde, men sedan 2021 är det 36 timmar för dagtidsarbetare och 32–36 timmar för skiftarbetare som gäller.
Spanien: I fjol startade Spanien ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Testet görs med 60-70 företag under minst två års tid och under denna tid kompenserar den spanska regeringen för ökade kostnader.
Storbritannien: 2022 gjorde de då hittills största experimentet med 4-dagarsvecka med 70 brittiska företag och över 3 000 anställda involverade. Till skillnad från i Spanien kompenserades inga företag. Över 90 procent av företagen valde sedan att fortsätta när testperioden var slut.
Även i Sverige har exempelvis 30-timmarsvecka och sextimmarspass med heltidslön testas, framförallt inom vården och då i enskilda regioner och kommuner. I region Värmland stoppades dock försöket då det ledde till akut brist på sjuksköterskor och mer övertid än normalt.
