Extra val är mycket ovanligt i Sverige, senast ett utlystes var 1958, och det beskrivs som den sista utvägen för en regering som inte kan driva igenom sin politik.
Enligt Valmyndigheten går det till på samma sätt som ett vanligt val och väljarna röstar med röstkort. Väljarna röstar då bara till riksdagen, inte till kommun och landsting.
Men tidsfrister för olika delar är kortare, bland annat är tiden för förtidsförstning och budröstning kortad till tio dagar, och röstning på utlandsmyndigheter får starta tidigast den tjugonde dagen före valdagen, säger representanter för Valmyndigheten till TT.
Bryter inte valordningen
Tidigast tre månader efter att den nya riksdagen samlats för första gången får regeringen utlysa nyval, skriver Valmyndigheten på sin hemsida. Det innebär att Sveriges nuvarande regering kan utlysa nyval tidigast den 29 december.
Valet måste hållas tre månader efter beslutet om extra val. Stefan Löfven meddelade vid en presskonferens att man vill att svenskarna ska gå till vallokalerna igen den 22 mars.
Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen. Nästa ordinarie riksdagsval ska alltså hållas 2018.
Tidigare extra val
* 1914: Extra val till andra kammaren. 27 mars hölls valet som handlade om en uppslitande strid om försvaret och kungamaktens ställning.
* 1958: Senaste gången som ett extra val har förekommit i Sverige. 1 juni hölls ett extra val till andra kammaren och den viktigaste valfrågan var ATP-pensioner.
Källa: SVT.