Året var 2013. Antalet brottsanmälningar om våldtäkt hade stigit kraftigt till cirka 6 000 per år, men antalet dömda låg kvar på några hundratal.

För Ida Östensson och ”Fatta” var droppen en friande tingsrättsdom som i medier kom att kallas ”flaskvåldtäkten”. 

– Tre killar hade våldtagit en ung tjej med en glasflaska. Jag och tre andra kvinnor i 25-årsåldern kände att vi fått nog.

När antogs samtyckslagen?

Samtycke hade debatterats långt innan flaskvåldtäkten. Den kanske främsta förespråkaren var den nu bortgångna straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufud.

V, MP, KD och C var tidiga med att stödja en samtyckeslag. S och M var sist ut när de 2014 öppnade för att frågan skulle utredas.

När samtyckeslagen infördes 2018 innebar det att att lagstiftningen om våldtäkt nu bygger på avsaknad av frivillighet, istället för förekomsten av våld, hot eller en särskilt utsatt situation.

Jurister skeptiska

Från juristhåll fanns det länge ett motstånd mot lagen. Advokatsamfundet trodde inte att en lag skulle leda till fler fällande domar och Lagrådet menade att det skulle bli svårt att i förväg veta vad som är lagligt eller inte.

– Vissa av de som var anti är i dag de som är ute och pratar om samtyckeslagen. I dag skulle jag säga att samtyckeslagen är de flesta svenskars stolthet, säger Ida Östensson.

Fälls fler för våldtäkt?

Redan ett år efter att samtyckeslagen infördes 2018 visade det sig att förändringen resulterat i en kraftig ökning av antalet fällande domar. Brottsförebyggande rådet analyserade alla tingsrättsdomar från 2019 och konstaterade att antalet fällande domar ökade med 75 procent.

Forskaren Stina Holmberg var en av författaren bakom studien.

– Nu skulle jag vilja utreda i vilken utsträckning antalet anmälningar om våldtäkt har påverkats av att det inte längre krävs våld eller särskilt utsatt situation.