Nyårslöftet är inte dömt att hamna i soptunnan redan till trettonhelgen. Alexander Rozental säger att nyårslöften faktiskt fungerar väldigt väl för många. Men för att lyckas gäller det att förbereda sig noga.

– Att komma på ett nyårslöfte vid tolvslaget fungerar inte. Man kanske är lite smått berusad och har inte riktigt funderat på vad löftet innebär i praktiken, säger han.

Så lyckas du

Men frågan är hur många svenskar som egentligen fattar nyårslöften. Enligt en Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av ViktVäktarna svarade nästan 80 procent att de inte tänker ge några löften som går ut på att förbättra hälsan.

– Många har erfarenheten att nyårslöften inte funkar. Det beror på att man inte har tänkt igenom förändringen man vill göra på ett tillräckligt bra sätt, säger Rozental.

Vägen till framgång är planering och tydliga mål.

– Vaga löften skjuter vi ofta på framtiden. De ska vara specifika. Om man vill bli mer hälsosam och börja jogga ska man köpa joggingskorna i förväg.

Framför allt ska man ta bakslagen med ro och inte sätta ribban för högt.

– Alla kommer att misslyckas någon gång med sin förändring eller nya vana. Men det betyder inte att man återgått till ruta ett. De som kan lära sig av sina misstag lyckas bättre.

Ingen viktig tradition

Folklivsforskaren Bengt af Klintberg tror inte att nyårslöftet är särskilt viktigt för svenskarna.

– Folk känner till nyårslöftet, men det är ingen tradition som folk känner sig knutna till. Jag tror att höra uppläsning av nyhetsklockan i tv är viktigare.

Af Klintberg tror snarare att nyårslöftet har skapats av media.

– Media har tagit fasta på nyårslöftet. De rapporterar inte, de initierar det. Folk läser tidningen och tänker: javisst, det där borde jag göra.