• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg. Tillsammans gör de Ångestpodden, som når 300 000 lyssnare varje månad. Foto: SVT

Så kan du hjälpa ditt barn med ångest och stress

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt, det konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin rapport. Press i skolan och tuffare krav för att få jobb är två av orsakerna. En tredje orsak är stress orsakad av sociala medier.

– Jag glad att tillhöra den sista generationen svenskar som fick växa upp utan sociala medier, säger Sofie Hallberg, ena halvan bakom hyllade ”Ångestpodden”.

– I dag är det så lätt hänt att man jämför sitt liv med alla andras, och ”alla andra” är för många unga den lilla klicken som man följer på sociala medier eller ser på de mest populära Youtube-kanalerna. Där det mesta är tillrättalagt och uppskruvat, säger Sofie Hallberg.

Prata – ofta!

Hon är 25 år och producerar sedan några år Ångestpodden tillsammans med vännen Ida Höckerstrand. En podd som nått rekordpublik. Duon har även gjort serien ”Ångestbilen” på SVT, där kända gäster blickar tillbaka på sina ofta jobbiga tonår.

Sofie Hallbergs främsta råd till föräldrar är att prata med sina barn och tonåringar. Så ofta det bara går och barnet tillåter.

Dessutom är det viktigt att vara genuint intresserad – att lyssna och verkligen försöka förstå de ungas värld utan att bli påträngande och ”nyfiken”. En svår balansgång.

– Om eller när en tonåring vill öppna sig måste de känna sig trygga med det! Då är det viktigt att inte ösa på med alldeles för många frågor eller bli förskräckt och orolig. För tonåringen kan det kännas som att bli ifrågasatt, och då mår man inte bättre utan sluter sig igen.

Läs på – utan att skämmas

Ett annat råd är att läsa på och ta reda på så mycket som möjligt om psykisk ohälsa – det är svårt att hjälpa om man inte vet vad det handlar om. Dessutom är det som förälder viktigt att inte känna känna skuld för att ens barn mår dåligt. Om fler vågar vara öppna och prata om det kan man också få stöd av varandra, menar Sofie Hallberg:

– Trots att psykisk ohälsa är en del av livet så har ämnet varit skamligt och tabubelagt, men det känns som om det håller på att släppa nu. En av de bästa medicinerna mot ångest är faktiskt att prata om den!

Lista: Så kan du hjälpa ett barn med stress och ångest

Bry dig om och fråga

Viktigt är att försöka skapa en fungerande relation till barnet/tonåringen. En svår balansgång mellan att visa att man verkligen bryr sig utan att bli ”nyfiken”. Ge inte upp om du blir utestängd – fortsätt söka kontakt. Då känner barnet att du finns där med din omtanke. Om och när de vill prata ska de känna sig trygga med att göra det.

Lyssna på svaren

Ibland behöver man inte säga så mycket för att vara ett stöd. Det är viktigt att låta barnet prata i sin egen takt. Som förälder är det lätt att snabbt bli orolig, men försök vara lugn och ställ inte för många frågor. För barnet kan frågor kännas som att bli ifrågasätt. 

Släta inte över

Att säga ”det går över” eller ”ryck upp dig” till en ångestdrabbad tonåring är ingen bra strategi. Det kan upplevas som att du tvivlar på deras känslor och kan få dem att må ännu sämre. Ta i stället deras känslor på allvar, lyssna på vad de berättar och ta det till dig.

Våga ta hjälp

Även om barnet själv kanske anser att det är världens sämsta idé att söka hjälp har vuxna ett ansvar att göra det om ett barn mår dåligt. Det kan handla om att ta kontakt med skolsyster eller -kurator, kommunens socialtjänst, BUP (Barn- och ungdomspsyk) eller BRIS för stöd och råd. Många unga som har svårt att prata med vuxna i sin närhet till kan ha lättare att anförtro sig åt proffs.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.