Rakhmat Akilov avtjänar till en början straffet på en säkerhetsavdelning.
– Det är inte brottet i sig som avgör om man hamnar på en säkerhetsavdelning utan det är bland annat utifrån om det finns risk för rymning eller att den intagne fortsätter med brott inne på anstalten, säger Kenneth Gustafsson som är chef på Kumlaanstalten.
Alla utreds på Kumla
Alla män som döms till fyra års fängelse flyttas till riksmottagningen som finns på Kumla. Där sitter den dömde i knappt två månader samtidigt som psykologer och personal utreder vilka villkor som ska gälla under straffet och på vilken anstalt personen ska vara placerad.
– Terrordömda kan behöva placeras i avskildhet eftersom vi inte vågar placera dem tillsammans med andra fångar, säger Kenneth Gustafsson, anstaltschef.
Fenix-avdelning
Efter den uppmärksammade fritagningen från säkerhetsavdelningen på Kumla 2004 och rymningen från Hall samma år har säkerheten skärpts på svenska anstalter. Tre nya avdelningar som bäst beskrivs som fängelsen i fängelserna har byggts vid anstalterna i Kumla, Hall och Saltvik.
– Det kan bli aktuellt för en terrordömd att sitta på en Fenix-avdelning, men det kan bli aktuellt för många andra också, säger Kenneth Gustafsson.
Varje Fenix-avdelning består av fyra flyglar med sex celler och gemensamhetsutrymme. I mitten av allt finns ett vaktrum där personal noga övervakar allt som händer. Fenix-avdelningarna omges av en extra mur och för att komma in till avdelningen måste man gå i kulvertar genom ett tiotal låsta dörrar och passera genom två säkerhetskontroller. Förutom personal och fångar är det få som får besöka avdelningarna.
Terrordömda utmaning för Kriminalvården
Samtidigt kan omhändertagandet av Akilov bli en utmaning för Kriminalvården inte minst på grund av hans radikala åsikter. Antalet fångar som är radikaliserade har enligt Kriminalvården ökat det senaste året och i höstas fick myndigheten ett utökat uppdrag för att bland annat kunna arbeta med återvändare från konfliktområden. Anstaltschefen anser att man har bra förutsättningar.
– Vi har så pass nära koll på vad som sker på avdelningarna. Skulle vi se tecken på radikalisering i grupp så upptäcks den och då kan vi splittra gruppen eller vidta andra åtgärder, säger Kenneth Gustafsson.