En övergångsbudget får inte innehålla några nya politiskt kontroversiella förslag. Den är i stort sett en avskalad version av 2018 års budet som ska vara fri från partipolitisk inriktning. Och det innebär att många vallöften och planerade reformer inte blir av.
– Det är tunnsått med nyheter. Dels för att en övergångsregering inte får lägga partipolitiska förslag, dels för att en tillträdande regering ska ha stor handlingsfrihet att forma sin egen ekonomiska politik, säger Mats Knutson, SVT:s inrikespolitiske kommentator.
1. Kommunerna
Statsbidraget till kommuner och landsting skulle trappas upp 2019. Den rödgröna regeringen ville ge fem miljarder i ökat statsbidrag men det blir inte av i övergångsbudeten. Det kan betyda att välfärden blir lidande eller att kommunalskatten behöver höjas, eftersom kommuner och landsting står för huvuddelen av den offentligt finansierade välfärden.
Samtidigt kommer vissa anslag som skulle trappas ner finnas kvar. Det kan betyda att kommunerna och landstingen kompenseras för att statsbidraget inte höjs. Men det handlar om riktade bidrag och inte pengar som de kan använda till vad de vill i verksamheten. Dessutom måste kommunerna sätta sin egen budget i slutet av november, alltså innan övergångsbudeten röstas om i riksdagen.
Det gör det extra krångligt för kommunerna att sätta sin budget, eftersom de inte kan förutse hur anslagen kommer se ut framöver. Det säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.
– Kommunerna bestämmer själva hur de vill göra. Vissa väljer kanske att satsa på att de får ökade anslag, medan andra väljer att satsa på besparingar, säger hon.
2. Extra familjevecka
Socialdemokraternas stora vallöfte inför valet var att de vill införa en så kallad ”familjevecka”. Det skulle innebära att alla föräldrar med barn mellan 4 och 16 år skulle få en extra veckas betald semester.
Men det här är ett av de vallöftena som får stryka på foten i övergångsbudgeten.
Moderaterna sa innan valet att förslaget om en extra familjevecka var något man kunde titta på, men att de ville prioritera satsningar på vård och polis.
3. Höjt tak för vab-ersättning
Socialdemokraterna och Liberalerna gick också ut innan valet med att de ville höja taket för vab-ersättningen. Ersättningen för vab-dagar är knappt 80 procent av inkomsten, men bara för löner upp till 28 438 kronor i månaden.
Socialdemokraterna har sagt att de vill höja taket successivt, medan Liberalerna vill att taket ska vara samma som för föräldraförsäkringen. Det betyder att vab-ersättningen skulle vara nästan 80 procent för löner upp till 37 900 istället.
Men det här är en reform som inte blir av i en övergångsbudget eftersom bara förändringar som det råder ”bred politisk enighet” om får finnas med.
4. Försvaret
Försvaret har begärt ökade anslag på 18 miljarder extra fram till 2021 för att kunna behålla dagens försvarsförmåga inom armé, marinen och flygvapnet.
Men eftersom övergångsbudgeten är en förlängning på 2018 års budget blir det inte några extramiljoner till försvaret, även om de flesta partier vill att försvaret ska få mer pengar. En ny regering kan dock öka anslagen i den ändringsbudget som de kan lägga fram nästa år.
– När en regering väl kan tillträda kommer den omgående att kunna lägga en eller flera ändringsbudgetar på de områden som är särskilt prioriterade. Tjänstemännen på finansdepartementets budgetavdelning får räkna med att jobba hårt under jul- och nyårshelgen om regeringsfrågan kan lösas före jul, säger SVTs politiske kommentator Mats Knutson.
5. Pensionärsskatten
En reform som däremot kommer bli av är sänkt pensionärsskatt. I oktober gick Socialdemokraterna ut med att en sänkning av pensionärsskatten nästa år kommer bli av på något sätt, och nu får pensionärer med en månadsinkomst mellan omkring 17 000 och 98 000 kronor sänkt skatt.
Det råder stor politisk enighet om att skatten för pensionärer bör sänkas. Eftersom förändringar i inkomstskatten måste ske innan årsskiftet kan det vara därför en sådan reform finns med i övergångsbudgeten.
– Enda undantaget är sänkt skatt för pensionärer som i praktiken alla riksdagspartier är överens om, säger Mats Knutson.
Andra områden får också ökade eller fortsatta anslag. Barnbidraget och tandvårdsbidraget höjs och det blir pengar till upprustning av järnvägarna och till Kustbevakningen.