Fredrik Furtenbach, politisk kommentator Sveriges Radio Ekot:
Hur brukar du tänka när du ombeds förutspå den politiska framtiden?
– Dels så vet jag att det här med att ställa prognoser är så himla svårt, så jag brukar alltid ha någon brasklapp så att det inte låter idiotiskt i efterhand. Man får påpeka att det kan ändras.
Har du någon aning om hur ditt facit ser ut, hur ofta du har rätt eller fel?
– Henrik Torehammar (som programleder SR:s podcast Det politiska spelet) brukar ju ta upp när jag har haft fel. Men nyheter brukar det aldrig vara någon som gör det, och om jag har fel i Ekot så brukar det kanske glömmas bort. Jag vet ju att jag har fel ibland och jag är väl ofta relativt försiktig, annars hade jag väl haft fel oftare.
Vad skulle du tycka om att någon höll koll på träffsäkerheten och redovisade den öppet?
– Ja, det skulle väl antagligen vara lite jobbigt, men jag kan ju inte hindra någon. Men jag tror att det kan vara lite svårt att göra med politiska kommentarer eftersom de ofta är luddiga, och det finns ofta en utväg någonstans.´
Skulle du vilja slippa sia så mycket?
– Nej, jag tycker inte att det är så farligt. Eftersom det går att säga att man inte vet hur det slutar så gör det inte så mycket. Hela jobbet handlar inte om hur saker och ting slutar, utan om att förklara varför saker och ting händer.
Annie Reuterskiöld, politisk reporter, Svenska Dagbladet:
Hur brukar du tänka när du ombeds förutspå den politiska framtiden?
– Det finns ju en hel del ”sanningar” om politiska skeden som kan vara bra att ha i bakfickan, men den här mandatperioden och det här valåret har mycket ställts på ända med SD som tredje block och nya spelregler. Bättre då att prata med så många som möjligt i alla partier (och ibland berörda intresseorganisationer et cetera) och höra hur de resonerar. Tillsammans brukar det ge en ganska bra bild av vilka vägar som ser framkomliga ut, och vad som ter sig omöjligt i dagsläget. Och historien ändras ju inte. Där kan finnas ledtrådar också när man siar framåt.
Har du någon aning om hur ditt facit ser ut, hur ofta du har rätt eller fel?
– Nej, inte i sifferform. Men det är ju sällan något händer som totalt slår en med förvåning, även om det verkligen har skett de senaste fyra åren.
Vad skulle du tycka om att någon höll koll på träffsäkerheten och redovisade den öppet?
– Det låter obehagligt! Men det ligger ju i sakens natur att inte göra alltför detaljerade förutsägelser, ingen kan ju faktiskt veta vad som kommer att hända, utan i stället redovisa förutsättningarna och vad som lär påverka ett skeende.
Skulle du vilja slippa sia så mycket?
– Jag försöker som sagt mer ge en bakgrund till läget som vanliga väljare kanske inte har, och vara försiktig med siandet. Men jag har inga problem med att ha fel ibland, en kvalificerad gissning då och då skadar inte. Mycket i politiken är också mer slumpartat än vad vi bedömare tror, mycket händer utan att det finns en stor bakomliggande plan.
Sex saker att tänka på, enligt experterna
1. Undvik önsketänkande, att man säger vad man vill ska hända snarare än vad man tror ska hända. Det är kanske den vanligaste fällan. Jag tycker att jag ofta ser den hos politiker och andra som är starkt engagerade.
2. Vågar ändra dig och tänka att du har haft fel. Ofta ser man att någon sagt något som de känner att de behöver försvara, där de sedan målar in sig i ett hörn.
3. Som journalist vill man gärna ha dramatik. Då kan man förledas att önsketänka igen fast på ett annat sätt – att man gärna vill att något ska sluta spännande.
4. Var inte tvärsäker. Det finns forskning som tyder på att den som är tvärsäker oftare blir anlitad, men oftare har fel.
5. Håll koll på hur olika aktörer, som partier eller politiker, agerat förut och om deras historia.
6. Prata med många olika personer så att du breddar dina källor. Och lyssna på klokare personer än du!