Elpriserna har i många europeiska länder mer än fördubblats sen årsskiftet, enligt Nord Pools månadsstatistik och på flera håll har länder satt in stöd eller sparåtgärder för att hålla nere hushållens kostnader.
Inför valet presenterade samtliga riksdagspartier förslag på åtgärder för att minska de svenska hushållens kostnader, till exempel genom högkostnadsskydd. Men trots det så är Sverige ett av de länder i Europa som spenderat minst på energistöd, bara 1,6 miljarder euro det senaste året, eller 0,3 procent av BNP.
”Behovet är mindre i Sverige”
Storbritannien aviserade nyligen ett jättelikt stödpaket med bland annat pristak på gas och el och är det, det land i Europa som satsat mest, 6,5 procent av BNP, enligt statistik från tankesmedjan Bruegel.
– Det är rimligt att tänka sig att behovet är mindre i Sverige än i många andra länder, säger John Hassler, professor i internationell ekonomi på Stockholms universitet. Han hänvisar till att energifattigdom, alltså att man har svårt att finansiera sin energiförsörjning är relativt låg i Sverige jämfört med många andra länder.
För att generella subventioner av energi inte ska elda på priserna så behöver de, enligt John Hassler, kombineras med ransoner.
– Pristak går bara att genomföra om man också har ransonering. Försöker man hålla priserna nere så räcker helt enkelt inte utbudet och då måste man bestämma vem som ska få köpa till de här låga priserna.
Elpriset kan spilla över
Eftersom elmarknaden inte är nationell, utan snarare europeisk med handel över gränser så kan en högre efterfrågan i vissa länder spilla över på elpriserna även i Sverige.
– Om efterfrågan ökar i ett land så driver man upp priserna där och det spiller över på andra länder som är ihopkopplade. Motsatsen gäller också, om vi alla i eu bestämde oss för att minska vår elanvändning med tio procent så visar forskningsstudier att priserna skulle kunna halveras, säger John Hassler.