• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Magdalena Andersson vill vänta med att skärpa lagen för handel med IP-telefoni – trots att ett stort antal bolag i mobilhärvan också uppger att man sysslar med det. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Andra länder stängde momsluckan – då blev Sverige bedragarnas måltavla

Uppdaterad
Publicerad

En rad EU-länder har ändrat lagen på ett sätt som gör det omöjligt med den typ av miljardkupper som just nu utförs mot det svenska Skatteverket. En svensk lagändring kommer att träda i kraft senare i vår, men den kommer inte att vara så heltäckande som de brottsbekämpande myndigheterna önskat. – Det är en lucka som lämnas öppen, säger chefsåklagare Jan Tibbling vid Ekobrottsmyndigheten.

– Det här är ett uttryck för att det ska vara lätt att vara företagare i Sverige, men då blir det också svårare att komma åt brottslingarna, säger bedrägeriexperten Anders Björkenheim på Accessus.

Både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten framhåller att det inte går att komma åt bedrägerierna med enbart utredningar.

Momsbedrägerier med mobiltelefoner

– En utredning är som att komma med en Wettex-duk när det är en vattenläcka, det är för sent och för lite, säger chefsåklagare Jan Tibbling vid Ekobrottsmyndigheten.

Den lagändring som gör bedrägeriet omöjligt kallas omvänd moms. Under de gångna åren har den införts för mobilhandel i en rad EU-länder, och Skatteverket har då noterat en tydlig ökning av mobilkopplade momsbedrägerier i Sverige (se faktaruta).

Även den svenska regeringen har initierat en omvänd momsplikt på handel med mobiltelefoner, men vi är sena på frågan och ändringen kommer inte att träda i kraft förrän den 1 april i år. Detta eftersom näringslivet behöver en förberedelsetid, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

– Vi hade gärna sett det tidigare men det här är väldigt administrativt betungande för näringslivet.

Men andra EU-länder har infört det för flera år sedan?

- Sverige har tidigare haft lägre momsfusk än andra länder.

Avvaktar med IP-telefonin

Den svenska lagändringen kommer bara att gälla handel med mobiltelefoner, och inte handel med IP-telefoni. Som SVT tidigare berättat plockade regeringen bort IP-telefonin från det ursprungliga lagförslaget efter kritik från telekombranschen som menar att det skulle bli alltför krångligt.

– Det är en lucka som lämnats öppen, säger åklagaren Jan Tibbling.

SVT:s granskning visar att 70 av de drygt 100 bolag som kan kopplas till mobilhärvan, också uppger att man handlar med IP-telefoni.

– Vi hade gärna sett att det funnits med i lagändringen, säger Liz Kilenius vid Skatteverket.

Magdalena Andersson vill dock invänta resultatet av den första lagskärpningen för mobilhandel.

– Men visar det sig att det inte är effektivt så är vi beredda att titta vidare på IP-telefonin.

Samtidigt finns tecken på att misstänkta bedrägeribolag kan komma att flytta vidare till ytterligare nya varugrupper.

– Vi kan förvänta oss nya produkter runt hörnet, säger Peter Forsman, bedrägeriexpert på Fidi.

Fakta: Omvänd momsplikt

Omvänd momsplikt, eller omvänd skattskyldighet, betyder att det inte är säljaren utan köparen som ska redovisa momsen till Skatteverket. På så vis omöjliggörs det upplägg där köpar-företaget kan begära tillbaks moms från Skatteverket som aldrig betalats in av sälj-företaget.

Minst tretton av EU-länderna samt Storbritannien har infört omvänd skattskyldighet vid handel med mobiltelefoner och viss annan elektronik. (Tjeckien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Österrike, Rumänien och Slovakien). Danmark införde det redan i juli 2014.

Åtgärderna har utvärderats av EU-kommissionen som i en rapport 2018 skrev att det är ett effektivt verktyg i kampen mot momsbedrägerierna. Problemet är dock att de storskaliga momsbedrägerierna sker i många olika branscher och bedragarna byter ofta bransch eller land när luckorna täpps till någonstans.

Enligt den europeiska polisorganisationen Europol kostar momsbedrägerierna EU:s skattebetalare mellan 500 och 600 miljarder kronor varje år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Momsbedrägerier med mobiltelefoner

Mer i ämnet