De svenska elevernas resultatlyft i senaste Pisa-rapporten gladde många. Samtidigt stod det också klart att kunskapsklyftorna fortsatte att öka. Sverige har gått från att ha ett av de mest likvärdiga skolsystemen till att vara ett genomsnittligt OECD-land.
Gapet mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, liksom skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Detsamma gäller klyftorna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor har ökat.
Ökat ansvar för kommunerna
I dag presenterar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), tillsammans med OECD:s utbildningsdirektör Anderas Schleicher, en fördjupad analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar under en pressträff i Husbygårdsskolan.
Mer måste göras, konstaterar Pisachefen Andreas Schleicher när det gäller den svenska skolans jämlikhetsutmaningar.
– Det kommer att krävas en del djärva grepp för att försäkra sig om att elevernas placering beror på deras potential och inte deras socioekonomiska bakgrund, säger Andreas Schleicher.
Gustav Fridolin (MP) säger att det är bråttom att överbygga de växande gapen, annars slutar de inte att växa.
– Ojämlikhet i skolsystemet ska aldrig accepteras i skolan. När skolsystem dras isär drabbas alla.
Gustav Fridolin ska även lägga fram en så kallad färdplan för den svenska skolan. Han sammanfattar färdplanen i tre delar: mer resurser till skolor med tuffa förutsättningar, fler behöriga lärare och att segregationen måste brytas.
Nyanlända ska kunna komma in på populära skolor
För att bryta skolsegregationen föreslås en lag om jämn fördelning av ansvar för nyanlända mellan Sveriges kommuner. Dessutom ska nyanlända elever få större möjligheter att komma in på de populära skolorna.
Fridolin öppnar för att man skulle kunna lotta in elever till de skolor som har högt söktryck, som man gör i Nederländerna.
Resurserna ska riktas till de skolor som har de största behoven, enligt förslaget. Det föreslås också stöd till högre lärarlöner på skolor med tuffa förutsättningar.
LÄS MER: ”Vi måste se till att elever med olika bakgrund får mötas”
Dessutom ska staten stärka stödstrukturerna till skolan och ta större ansvar för skolutvecklingen och skolans finansiering. Ett ökat statligt stöd till skolan på 10 miljarder kronor till höjda lärarlöner, fler anställda och elevhälsa föreslås.
Skolkommissionen ska lämna sitt slutbetänkande på förslaget den 20 april.
Fakta: Pisa 2015
De svenska resultatkurvorna i Pisaundersökningen dalade under hela 2000-talet, och rasade 2012.
Pisa 2015 visade dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden: naturvetenskap, matematik och läsförståelse.
Sverige är därmed tillbaka på 2009 års nivå, men fortfarande långt ifrån glansdagarna i början av 2000-talet.
Globalt ligger Sverige nu på eller över OECD-snittet.
Samtidigt fortsatte kunskapsklyftorna att öka. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är nu större än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund.