Under valrörelsen var det stort fokus på regeringsfrågan och de motsättningar som kunde skönjas inom båda regeringsalternativen. Moderatledaren Ulf Kristersson tonade hela tiden ner meningsskiljaktigheterna i sitt eget regeringsunderlag och de svårigheter han skulle tvingas hantera om han vann valet. Budskapet var snarare att han och hans samarbetspartier var överens i de stora frågorna. Det skulle inte bli några problem med att bilda en regering, var budskapet i de flesta intervjuer och utfrågningar.
Nu har det gått en månad sedan valdagen. Regeringsbildningen är därmed redan den näst längsta i Sverige sedan den allmänna och lika rösträtten infördes. Efter valet 2018 tog det 134 dagar att bilda regering och även om ingen tror att denna regeringsbildning blir lika utdragen avviker den alltså redan nu från hur det brukar se ut i Sverige.
Har underskattat svårigheterna
Uppenbart är att Ulf Kristersson underskattade svårigheterna att ena sitt regeringsunderlag, inte minst partier som Liberalerna och Sverigedemokraterna. Läckorna har visserligen inte varit många under den här processen, men de som varit har indikerat att motsättningar varit stora mellan framför allt L och SD.
Under onsdagen ska Kristersson överlämna sin slutrapport till talmannen. Tvingas han begära mera tid kommer kritiken att bli hård, inte minst mot bakgrund av hans försök under valrörelsen att tona ner meningsskiljaktigheterna i sitt regeringsunderlag.
Svårt motverka fördjupad ekonomisk kris utan en ny regering
Men också ekonomin ligger i potten. Läget för svensk ekonomi är djupt bekymmersamt på flera plan. Inflationen är hög, vilket gör att bland annat maten blivit allt dyrare. Riksbanken har höjt räntan, något som också lett till att boräntorna skjutit i höjden. Också detta pressar skuldsatta hushåll och kan i nästa steg utlösa en kris i bostadssektorn. Samtidigt har elpriserna varit skyhöga och många hushåll bävar för en vinter där el- och energipriser riskerar att bli ännu högre. Dessutom slår dieselpriset nytt rekord samtidigt som också bensinpriset har höjts.
Så länge en ny regering inte är på plats är det svårt att fatta beslut om åtgärder som kan motverka eller bromsa en fördjupad ekonomisk kris, eller att hantera den pågående energikrisen. En övergångsregering har endast begränsad möjlighet att lägga fram politiska förslag.
I valrörelsen tävlade partierna om att lova kompensation till hushållen för höga el-räkningar. Moderatledaren Ulf Kristerssons vallöfte var att ha en modell med ett elpristak klart till den 1 november, som skulle hjälpa hårt pressade hushåll. Hur det blir med detta är ännu oklart, men med tanke på att snart halva oktober har passerat lär det bli svårt att uppfylla detta löfte.
Pressen ökar på Ulf Kristersson
En annan faktor är det säkerhetspolitiska omvärldsläget. Natoprocessen tuffar vidare, men ännu syns ingen ljusning vad gäller Turkiets inställning till ett svenskt medlemskap.
Samtidigt vittnar de misstänkta sabotagen mot Nord Stream 1 och 2 om att säkerhetsläget i Östersjön försämrats ytterligare. De ryska kraven på insyn i den svenska brottsutredningen har tillbakavisats av den svenska regeringen. Frågan är dock hur Ryssland reagerar på detta. En fördjupad säkerhetspolitisk kris i Sveriges direkta närområde ska inte uteslutas.
Allt detta sammantaget ökar pressen på Ulf Kristersson att under onsdagen leverera ett besked till talmannen som innebär att riksdagen kan samlas för en statsministeromröstning. I så fall kan en ny regering vara på plats redan nästa vecka.