Säpo lyfter i sin årsrapport fram flera olika hotbilder mot Sverige.

Förra året granskade myndigheten flera misstänkta insiderfall av spionage på skyddsvärda verksamheter av betydelse för totalförsvaret. Det handlar om personer som sökt anställning i skyddsvärd verksamhet eller där främmande makt valt att värva en person på insidan – men inga av de misstänkta spionerna har åtalats.

Enligt Säpo utgör Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen.

– Ryssland har förmåga och intention att bedriva underrättelseverksamhet mot Sverige vilket vi på Säkerhetspolisen observerar dagligen, säger Anders Thornberg.

Läs mer: Ryssland bedriver psykologiskt krig mot Sverige

Flera fall av cyberangrepp

Säpo har också utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag, som hackerattacker mot it-system.

– Vi kan se utifrån omfattning och nivån på angreppen att det här är en kvalificerad aktör och den förmågan återfinns hos en statlig aktör, säger enhetschef Fredrik Agemark.

Samtidigt konstaterar Säpo att flera myndigheter uppvisar brister i sitt säkerhetsarbete, vilket huvudsakligen beror på bristande säkerhetskultur, otillräckliga säkerhetsanalyser och outsourcing av verksamhetsområden.

Läs mer: Säpo bekräftar spionattacker mot telekommunikation i Sverige

Våldsbejakande islamism

Förra året bedömde Säpo att den våldsbejakande islamismen utgjorde det största hotet mot Sverige – ett hot som består även i år.

Myndigheten konstaterar att färre personer reser ned till konfliktzonen i Syrien och Irak för att delta i strider och terrorattacker. Samtidigt kan antalet återvändare öka om terrorgruppen IS fortsätter att tappa territorium. Det här kan innebära ett ökat hot i Sverige.

”Islamiska staten har under 2016 uppmanat sina anhängare att avstå från försök att ta sig till det självutnämnda kalifatet och i stället agera i sina hemländer och utföra terrorattacker med alla tillgängliga medel. En effekt av denna uppmaning såg vi under 2016, med flera större och mindre omfattande attentat i Europa, Mellanöstern, Nordafrika, Asien och Nordamerika”, skriver Säpo i sin årsrapport.

Säpochefen Anders Thornberg kan inte svara på hur många återvändare som bedöms kunna utgöra ett hot. Han vill heller inte säga hur många som utreds av åklagare.

– Men vi följer de som kan utgöra ett hot mot Sverige eller de som misstänks för brott, säger han.

Säpo har inte lyckats lagföra några rekryterare eller finansiärer.

Läs mer: Ranstorp sågar Alice Bah Kuhnkes påståenden om IS-avhoppare

Ensamagerande störst hot

För tillfället ser Säpo ett ökat hot från ensamagerande gärningsmän, bland annat individer som fjärrstyrs från andra länder. Många ensamagerande har psykisk ohälsa. Drivkraften kan vara religiös, politisk eller personlig.

”Under de senaste åren har antalet fall av terrorattentat och våldshandlingar som genomförts av ensamagerande gärningspersoner med ideologiska motiv ökat. Flera europeiska exempel finns från 2016. Säkerhetspolisen bedömer att vid ett eventuellt attentat mot Sverige skulle gärningspersonen troligen vara en ensamagerande”, skriver Säpo.

Ett problem är att ensamagerande är svårare att upptäcka än individer i existerande nätverk.

Med fjärrstyrning avser Säpo en förmåga att påverka en redan sårbar aktör med propaganda, att vägleda, radikalisera, ge tips om hur man påverkar olika saker och var man ska göra någonting.

– Det här sker företrädesvis över nätet, via krypterade appar och annat, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef.

Samtidigt har Säpo inte glömt bort hotet från vit makt-miljön, där man ser en ökad aktivitet. Utvecklingen i omvärlden, med en ökande polarisering och en svartvit debatt gör att fler personer söker enkla lösningar vilket på sikt kan gynna extremister.

Läs mer: Många IS-återvändare inom ett år

Valrörelsen i sikte

Säpo varnar också för en ökad hotbild inför den kommande valrörelsen, men kan inte säga om hotet är större än vid tidigare valrörelser.

– Det gör att vi redan nu har påbörjat arbetet. Vi har en nära samverkan, framför allt med Polismyndigheten. Vi kommer att löpande följa och bedöma, men framför allt att vara vaksamma på en förändrad eller en ökad avsikt att störa valrörelsen 2018 och tillsammans med andra myndigheter reducera det hotet, säger biträdande enhetschef Fredrik Hallström.

Säpo är medveten om påverkansrisker från främmande makt, men menar att det är svårt att bedöma vad det hotet skulle kunna bestå av.

– Vi kommer att bedöma hotet och deras åtgärder och försöka sätta in motåtgärder, säger Lisa Simonsson, biträdande enhetschef på Säpo.

Måste samarbeta

För att lyckas med uppgiften att skydda Sverige måste Säpo samverka med andra myndigheter både inom landet och utomlands samt förstå hur tydligt hotet påverkas av saker utanför landet gränser, menar Säpochefen Anders Thornberg.

– Aldrig tidigare har vi haft en större och mer komplicerad uppgift, säger han.

Under 2016 rekryterade Säpo 200 nya medarbetare. De kommande åren ska ytterligare hundratals medarbetare rekryteras, bland annat beteendevetare, tekniker och poliser.

Inrikesministern gör samma bedömning

Inrikesminister Anders Ygeman (S) säger att han inte har någon anledning att göra en annan bedömning än säkerhetspolisen. Apropå Säpos bedömning att det finns en ökande, oroande klyfta mellan de säkerhetshot som finns och det skydd samhället reser, säger han:

– Vi jobbar med en ny säkerhetsskyddslag för att stärka vår förmåga på det området, säger han till TT.

Anders Ygeman säger att han tycker sig ana en viss naivitet hos en del myndigheter när det gäller att skydda verksamheten mot exempelvis dataintrång och infiltration.

– En del myndigheter har inte kommit hela vägen, därför skärper säkerhetspolisen sitt arbete med att få myndigheterna att göra det nödvändiga första steget, en bra säkerhetsanalys. Jag tror att det ibland kan finnas en viss naivitet på myndigheter om värdet av den information och verksamhet man har och värdet av att skydda den mot främmande makt, säger han till TT.