I augusti i fjol höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån i Sverige till nivå fyra på en femgradig skada. Rysslands invasion av Ukraina, desinformationskampanjer och koranbränningar beskrevs som några av de bidragande orsakerna till det successivt försämrade säkerhetsläget.

Nära ett år senare ligger terrorhotnivån kvar på samma nivå, men Sverige är inte längre lika utsatt för propaganda från den våldsbejakande islamismen, enligt Säpo.

– I samband med att terrorhotnivån höjdes noterade vi att Sverige hade blivit ett legitimt mål för våldsbejakande islamistisk extremism. Där pekar nu Nationellt centrum för terrorhotbedömning på att Sverige inte specifikt är utpekat i propagandan på samma vis som då, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo.

Terrorhotnivå oförändrad

Wernstedt betonar att säkerhetsläget i Sverige fortsatt är allvarligt. Han kan inte svara på huruvida terrorhotnivån kommer att justeras framöver, då ett sådant beslut tas långsiktigt och ytterst ligger hos säkerhetspolischefen.

– Vi har en hög terrorhotnivå och där befinner vi oss fortsatt. Det är en strategisk bedömning som grundas i olika underrättelser, och det är inte enstaka händelser som gör att den höjs eller sänks.

Ryskt intresse

Hoten mot Sverige kommer också från främmande makt. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Säpo sett en ökad rysk riskbenägenhet, inte minst när det gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden och länder som stödjer Ukraina.

– Ryssland har ett dubbelt intresse, både utifrån Sveriges geografiska läge, men också att vi är en del av Nato. Samtidigt har det faktum att Sverige är medlem i Nato gjort Sverige säkrare.

Ökat hot mot Ukrainastöd

Enligt Säpos senaste lägesbild har dock hotet kopplat till Sveriges militära stöd till Ukraina ökat.

– Vi noterar att det för Rysslands del är viktigt att på olika sätt förhindra och försvåra stödet till Ukraina. Det finns en ökad hotbild när det gäller produktion och transporter av krigsmateriel från Sverige till Ukraina, säger Wernstedt.

Säpo ser också att hoten från främmande makt och våldsbejakande extremism förstärker varandra.

– Främmande makt kan använda sig av våldsbejakande extremism som en mellanhand för att påverka och slå split i samhället. Omvänt kan den våldsbejakande extremismen förstärka hotet genom att använda sig av främmande makt.