Chakkour tar som exempel dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande för ett antal år sedan om att arbetslösheten är låg bland ”etniska svenskar mitt i livet”.

– Då blev det också prat om begreppet etnicitet och att SCB inte tar fram statistisk över det, säger han.

Känsliga uppgifter

Chakkour hänvisar till paragraf 13 i personuppgiftslagen, som berör vad som kallas känsliga uppgifter. Enligt lagen är det förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, religiös övertygelse, politiska åsikter, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

– Vi vet redan var alla människor som är folkbokförda i Sverige är födda och var de kommer ifrån. Problemet är etnicitet som begrepp. Vad är man ute efter? säger Chakkour.

Han pekar på problem med avgränsning och vem som ska definiera begreppet.

– Ska det vara självskattat? Då kanske någon svarar att de definierar sig som Hammarbyare. Själv är jag född i Polen med mamma från Polen, pappa från Syrien men uppvuxen i Lund. Jag skulle säga att jag är skåning, säger Nizar Chakkour.

Inte förenligt med lagen

Vänsterpartiets kongress i helgen röstade för att SCB ska samla in och redovisa statistik över ”etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning”. Chakkour skrattar när han hör formuleringen ”hudfärg”.

– Ska de ha hudfärg också? Ha ha, ja ja.... Jag tror inte detta är förenligt med lagen.

I maj träder dessutom dataskyddsförordningen i kraft, som ytterligare stärker rättigheterna för den enskilde när det gäller behandling av personuppgifter.

– Och det kommer nog inte underlätta för det här förslaget.