Sverige har skrivit under Ottawafördraget, som förbjuder användningen av truppminor. Men riksdagsledamöter i SD och KD gör nu gemensam sak och vill utreda huruvida man ska dra sig ur fördraget.
– Det finns ingen fred som varar för evigt. Vi vet att Ryssland, Nordkorea och andra antagonister för krig på helt andra sätt som skapar underläge för vår del, säger SD:s Aron Emilsson.
”Avskräckande”
Även i grannlandet Finland är frågan om vapentypen uppe på agendan. KD och SD vill nu alltså se att minorna tillåts här i Sverige.
Mikael Oscarsson (KD) liknar det vid en hemförsäkring.
– Det är avskräckande, om Ryssland vet om att vi har de här vapnen så kanske vi aldrig behöver använda dem, säger han till Ekot.
Emilsson och Oscarsson öppnar också för att slopa förbudet mot klustervapen.
M oenigt – L avböjer kommentar
Tidökollegan Moderaterna håller inte med om att det är rätt att slopa minförbudet.
”Det pågår för närvarande ingen process i M för att ompröva synen på truppminor och klustervapen. Sverige står bakom Ottawakonventionen”, skriver Jörgen Berglund (M) till Ekot.
Liberalerna har valt att inte kommentera saken.
Svenska FN-förbundet är kritisk mot utspelet och det faktum att införandet av landminor även debatteras i Finland.
”Genom förbudet har mycket lidande förhindrats. (...) Att beslutsfattare i länder som Finland och Sverige nu agerar i fel riktning är både ledsamt och upprörande”, skriver man på sin hemsida.
Truppminor
Det finns två typer av minor: Landminor och sjöminor. Landminor delas in i två grupper, dels finns det personminor/antipersonella minor (truppminor), dels fordonsminor, som även kallas stridsvagnsminor.
Truppminor delas i sin tur in i två kategorier beroende på hur de utlöses. Trampminor utlöses när man trampar på minan och trådminor detonerar när man kommer åt uppspända trådar.
En truppmina är avsedd att detonera på grund av en persons närvaro eller närhet. Den kan också detonera då en person rör vid den, och kan skada eller döda en eller flera personer.
Källor: UNHCR, Försvarsmakten