För ett och ett halvt år sedan flyttade 24-åriga Helen Greus, hennes man och tvåårige son Hilding till Munkedal från närbelägna Uddevalla i Bohuslän.
– Även om det är tryggare här så känns det inte helt tryggt. Det känns som att det alltid finns någon som lurar. Om man någon gång behöver hjälp av något slag, antingen av polis eller av vården, då vill man gärna att det finns någon som kommer när man ringer, säger hon.
– Det känns lite som ett sjunkande skepp, tillägger hon.
Samma mål
Helen Greus jobbar som timanställd kokerska och röstade på Sverigedemokraterna i förra valet. Hon har svårt att förstå att de etablerade partierna fortsätter att vända ryggen åt Sverigedemokraterna. Hon tycker att det är lite barnsligt.
– Vi har ju egentligen samma mål. Vi vill ha ett fint land där alla känner sig trygga, att man får hjälp när man behöver. Det blir väldigt motsägelsefullt när vissa partier vägrar kommunicera med andra bara för att de tycker att de betett sig illa, säger hon.
Skandalerna påverkar inte
De uppmärksammade skandalerna kring Sverigedemokraterna under hösten verkar inte ha påverkat väljarna. Efter en längre nedgång senaste året vände det upp igen. I den senaste sammanvägningen av väljarbarometrar från olika opinionsinstitut, gjord av Novus, fick Sverigedemokraterna 17 procent, en ökning med fyra procentenheter sedan valet 2014.
Inte heller Helen Greus tycker att det har någon betydelse hur enskilda politiker beter sig.
– Det är inte det som är viktigt utan det viktiga är deras politik. Vad de vill, inte vad individerna gör. Vad man som samlad grupp vill göra för att förändra Sverige, säger hon.
– Det är ju för Hildings framtid jag vill att det ska bli nån form av förändring. Jag känner nästan inte igen det land jag växte upp i när jag var liten. Det känns som att det inte är tryggt.
30 procent tänker som SD
Det är många som tänker som Helen Greus även om inte alla av dem röstar på Sverigedemokraterna. Det visar en rapport från Södertörns högskola.
Enligt rapporten kännetecknas SD-väljarna av att de bland annat har lägre tillit och en negativ människosyn. Dessutom är det vanligare att SD-väljare anser att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.
De här hållningarna finns även även i andra partier, inte minst hos Socialdemokraterna och Moderaterna.
– Lägger man ihop alla siffrorna kommer man upp till att omkring 30 procent av svenska folket tänker ungefär som sverigedemokrater. De håller på traditioner och värderingar. Man känner sig hotad av ”de andra”, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi som varit med och ta fram rapporten.
– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, som själv är socialdemokrat.
Även bland Trump-väljare
Åsikterna och attityderna bland sverigedemokrater och de som tänker som partiet återfinns även bland de som röstade på Donald Trump i presidentvalet i USA.
Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, handlar det bland annat om en längtan tillbaka till ett tillstånd där landet anses ha varit i harmoni. Känslan hos dessa väljare är att samhället utmanats av massor med förändringar som är negativa och som gör att man känner att man förlorar mark.
– Det är det som är viktigt även för Trumpväljarna. Att ventilera en protest mot en samhällsutveckling som går mot ökad globalisering och mångkultur och att försöka återupprätta en nationalstat. Det bygger mycket på nostalgi om att en gång i tiden var det bra, säger han.
Trumps seger ingen överraskning
För Helen Greus är framgången för Donald Trump ingen överraskning.
– Missnöjet har ju underskattats jättemånga gånger. Både med Brexit och med att Trump blir president nu. Det visas gång på gång att det här missnöjet, som faktiskt finns, är underskattat, säger Helen Greus.
Se Mari Forssblads hela reportage genom att klicka på bilden längst upp i artikeln! Programmet sänds även i kvällens Agenda klockan 21.15 i SVT2. Programmet kan också ses i efterhand här.
Debatt om populism
Hela söndagens Agenda ägnas åt följderna för europeisk politik av Trumps seger i USA.
Kommer populistpartierna i Europa gå framåt ännu mer? Har chanserna ökat för Marine Le Pen att vinna presidentvalet i Frankrike? Hotas de västliga demokratierna av en antiliberal våg? Vad kan de traditionella partierna göra för att möta utmaningen?
I programmet medverkar bland andra utrikesminister Margot Wallström (S), partiledare Jimmie Åkesson (SD) och partisekreterarna Tomas Tobé (M) och Lena Rådström Baastad (S).
Dessutom intervjuas den prisbelönta författaren och historikern Anne Applebaum som varnar för ett historiskt skifte i västvärlden.
Agenda sänds klockan 21.15 i SVT2. Programmet kan även ses direkt i SVT Play eller i efterhand här.