När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens budget i tisdags var hon tydlig med att det nu blir dyrare att leva. Samtidigt innebär inflationen att nivåerna för flera ersättningar – så som garantipensionen, föräldrapenning och studiemedlet – räknas upp.
Det blir också höjda grundavdrag och jobbskatteavdrag, samt en höjd gräns för när löntagare ska betala statlig skatt, utöver den kommunala skatten. I dag ska den som tjänar cirka 46 200 kronor i månaden betala statlig skatt på det överskjutande beloppet. Nästa år höjs den gränsen till 51 200.
Före grundavdrag och jobbskatteavdrag innebär det omkring 12 000 kronor mindre i skatt nästa år för den som har en lön som ligger över brytpunkten.
Möts av kritik
Att regeringen inte pausar, eller åtminstone justerar, den här uppräkningen möter kritik.
– Normalt sett är det rimligt med en uppräkning men nu när vi har en svår ekonomisk tid med stor osäkerhet så är det rimligt att höginkomsttagare kanske inte får sänkt skatt, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackligt finansierade tankesmedjan Arena idé.
Elisabeth Svantesson (M) menar dock inte att det rör sig om någon skattesänkning. I ett sms till SVT skriver hon:
”Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror inte på ett beslut från regeringen, utan varje år justeras en rad ersättningar och gränser vad gäller skatterna automatiskt enligt gällande lagstiftning. Så gjordes även under den förra regeringen.”
Men Elinor Odeberg står fast vid att det ändå rör sig om ett politiskt beslut, och pekar på möjligheten för politikerna i finansutskottet att agera innan budgeten röstas igenom i riksdagen.
– Det är teoretiskt möjligt men jag har väldigt svårt att se att det blir på det sättet. Det är ingen som har lyft den frågan i de förhandlingar som har föregått den här budgetpropositionen, säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt.
Damberg (S): Tycker det är orimligt
Inom kort ska Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, lägga fram Socialdemokraternas skuggbudget. Han är likt Elinor Odeberg kritisk till att regeringen inte gör något åt den automatiska höjningen av brytpunkten. Men vill samtidigt inte berätta vad den egna skuggbudgeten innehåller för förslag på området.
– Jag tycker att det är orimligt att ge en så här stor skattesänkning till de med de högsta inkomsterna men alla människor påverkas av den höga inflationen och då är det rimligt att alla också får något.
Så inte lägga fast gränsen helt, men justera den något?
– Det skulle det kunna vara men det återkommer jag till om ett par veckor när jag är färdig med budgeten, säger Mikael Damberg.
Så påverkas löntagare när prisbasbeloppet höjs
Inflationen driver upp prisbasbeloppet vilket bland annat gör att gränsen för när man ska betala statlig skatt höjs kraftigt. Det innebär att en större andel av de höga inkomsterna beskattas med den lägre kommunalskatten och inte den statliga skatten på 20 procent.
Men inflationen påverkar även grundavdraget och jobbskatteavdraget vilket ger ytterligare mindre i skatt, även för de som har löner under den här gränsen.
Enligt Swedbank får exempelvis den som tjänar 40 000 kronor i månaden 200 kronor mindre i skatt nästa år. Medan den som tjänar 60 000 får 1 300 kronor och de som tjänar 70 000 hela 1 400 kronor mindre i skatt.
(Källa: Swedbank)