Rapporten, som presenterades på onsdagen, gör gällande att 2019 redan ett tufft år för ett 90-tal kommuner och sju regioner. Utöver detta säger 80 procent av de tillfrågade ekonomicheferna i enkäten att ekonomin kommer att vara mer ansträngd nästa år.
Arbets- och intresseorganisationen uppskattar att fler än 20 kommuner och några regioner kommer att höja skatten till 2020 för att möta de ekonomiskt tuffa tiderna.
Trots detta räknas SKL med att kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor år 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte tillför mer resurser.
– Det är tunga situationer som våra medlemmar upplever, säger SKL:s ordförande Anders Knape på en presskonferens.
Behöver effektivisera verksamheter
SKL gör bedömningen att kommunerna nu kommer att behöva försöka effektivisera sin verksamhet, ta till sig ny teknik och fundera över vad man ska leverera och i vilken form.
Staten bör även ta ett större ansvar för välfärden genom att bland minska detaljstyrningen och de riktade statsbidragen. Intresseorganisationen föreslår även att en försöksverksamhet införs där utvalda kommuner befrias från viss statlig detaljreglering och får ett större lokalt självstyre över vissa områden.
SKL:s Ekonomirapport
Ekonomirapporten är en av grunderna för kommuners och regioners budgetplanering. Den belyser deras ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.
Den kommer ut två gånger per år och är utgångspunkten för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget för året. SKL:s prognos påverkar därmed skatt och prioriteringar i alla kommuner och regioner.
Källa: SKL
Delar av innehållet i SKL:s nya ekonomirapport
- SKL bedömer att Sverige 2020 går in in en mild lågkonjunktur som dröjer kvar till 2021. I slutet av året beräknas arbetslösheten stiga till drygt 7 procent.
- En orsak till det ekonomiska läget är framförallt att Sverige får allt fler yngre och äldre de kommande 15 åren, medan personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Skillnaderna i demografins utveckling är också stora i landet – i flera län minskar antalet personer i yrkesför ålder.
- En annan anledning är att världskonjunkturen viker på grund av internationella osäkerheter som bland annat Brexit och handelskrig. Detta drabbar den svenska exportmarknaden, vilket innebär att tillväxten inte har samma förutsättningar att få ett positivt stöd från exporten.
- Kommande år beräknas kommuner och regioner att göra skattehöjningar på 13 öre. Trots detta kommer kommuner och landsting att sakna totalt 43 miljarder kronor 2023 om staten inte tillför ytterligare statsbidrag.
- De fyra regioner som planerar att höja skatten är Kalmar, Halland, Östergötland och Jämtland Härjedalen.
- Kommunerna som går in i ett allt svårare ekonomiskt läge arbetar just nu med effektiviserings- och besparingsplaner för att få ihop en budget och plan för perioden 2020-2022.
- Utmaningarna är störst inom individ- och familjeomsorg, hemtjänst, ekonomiskt bistånd och särskilt boende. Mer än hälften av kommunerna räknar med att de kommer att ha ett underskott på mer än 1 procent av årets budget inom alla dessa verksamhetsområden.
- Kommunerna måste även hantera konsekvenserna av att staten drar ned på sina resurser så att ansvaret överlåts till kommunerna.
För att kommuner och landsting ska kunna fortsätta utveckla och leverera en god välfärd i framtiden behöver staten:
- Minska detaljstyrningen och de riktade stadsbidragen.
- Respektera finansieringsprincipen och fullt ut finansiera reformer.
- Stödja kommunsektorn genom långsiktiga planeringsvillkor och finansering.
- Ta ansvar för kompetensförsörjningen genom att erbjuda de utbildningar som behövs inom välfärden.
- Ansvara för att standarder och infrastruktur byggs ut för att möjliggöra digitalisering.
Kommuner och regioner behöver:
- Effektivisera verksamheten.
- Förändra arbetssättet med hjälp av till exempel digitalisering och förebyggande hälsoarbete.
- Öka sysselsättningen för anställda och förlänga arbetslivet.