Det finns en ambivalens hos skolpersonal inför om man ska polisanmäla hot och våld från elever, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

– Många gånger är det svårt för skolpersonal att avgöra när de ska polisanmäla. Konsekvenserna av en anmälan kan ju bli att man förlorar en elev och föräldrars förtroende, säger Johannes Lunneblad, en av forskarna bakom studien där man intervjuat ett 50-tal anställda på högstadieskolor.

– På vissa skolor finns ett stort mörkertal, man polisanmäler inte sånt som kanske borde anmälts.

Många anmäler inte

Tidigare i år granskade SVT Nyheter utvecklingen av hot och våld i skolan, genom att kartlägga de anmälningar som gjorts till Arbetsmiljöverket.

När SVT Nyheter nu har frågat en grupp av dessa skolor om man polisanmält händelserna och vad som i så fall hänt, så blir bilden splittrad. Av 81 ärenden har 32 inte polisanmälts. Skolornas vanligaste förklaring är att den hotfulla eller våldsamma eleven varit mycket ung eller haft en funktionsnedsättning.

Johannes Lunneblad menar att det kan vara ett uttryck för skolans misslyckande i de fall där man väljer att polisanmäla mindre barn, ned till 7–8 år.

– Då är det skolans personal som misslyckats. Samtidigt finns förstås situationer där man bör polisanmäla, där det handlar om ett grovt oprovocerat våld.

Får inte återkoppling

Bland de skolor som polisanmält incidenter, uppger en stor del att de inte fått någon återkoppling från polis eller åklagare om vad som hänt med anmälan. Antalet som fått veta att anmälan lett till åtal och rättegång är litet.

Flera gånger har förundersökningar lagts ned. Ett exempel är fallet med gymnasieläraren Judy Jonsson som hotades med kniv av en elev. Det polisanmäldes men förundersökningen lades ned när polisen ansåg att ord stod mot ord om elevens avsikter.