Sverige är ett av 64 länder och regioner som deltagit i kunskapstestet Timss (Trends in International Mathematics and Science Study) som arrangeras var fjärde år för fjärde- och åttondeklassare.

Årets resultat är detsamma som i den senaste undersökningen 2015. Svenska elever i både årskurs 4 och 8 presterar fortfarande sämre än genomsnittet i EU och OECD i matematik. I naturvetenskap är Sverige däremot bättre än snittet.

Trots att Skolverket konstaterar att Sverige brutit den negativa kunskapsutvecklingen som rådde i början av 2000-talet är myndighetens generaldirektör Peter Fredriksson besviken på delar av resultaten från den senaste undersökningen.

– Ja, lite besviken tror jag att jag kan säga att jag är, att resultaten i matematik inte är bättre, att vi inte tagit det där steget så vi kan säga att vi är över OECD-genomsnittet, säger Peter Fredriksson.

Socioekonomisk bakgrund spelar roll

Dirk Hastedt, Timss-ansvariga forskningsorganisationen IEA, ser mer positivt på resultatet.

– Jag skulle säga att det är ett bra resultat. Självklart vill man alltid se förbättringar, men jag tycker att man kan vara nöjd med ett oförändrat resultat efter en förbättring, säger han.

Resultaten varierar dock stort mellan eleverna. Faktorer som socioekonomisk bakgrund och olikvärdiga skolor påverkar elevernas prestation, enligt Skolverket.

– Elever med högre grad av hemresurser presterar bättre än elever med lägre grad av hemresurser, säger Peter Fredriksson.

Skolverket gör också bedömningen att den pågående pandemin kan komma att öka kunskapsnivåerna mellan mellan hög- och lågpresterande elever ytterligare.

Nöjd utbildningsminister

Under en efterföljande digital pressträff kommenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) resultaten från Timss-undersökningen. Ekström menar att Sverige har en lång väg att gå för att få till en likvärdig skola, men gläds över att resultaten går år rätt håll.

– Det är ett styrkebesked för svensk skola att den negativa trenden är bruten, säger Anna Ekström.