Frågan om att slopa de årliga tidsomställningarna är framför allt ett finländskt initiativ, där en stor namninsamling i riksdagen ledde till att ärendet officiellt togs upp i Bryssel i december.
Men även i EU-parlamentet har frågan om sommar- och vintertid blivit ett allt vanligare samtalsämne.
– Åh Gud vad mycket! Det finns ingen fråga som har engagerat så många människor runt om i EU som den, konstaterar svenska ledamoten Cecilia Wikström (L), som är ordförande i parlamentets petitionsutskott, som får ta emot allmänhetens åsikter och önskemål.
Ska utredas
På torsdagsförmiddagen debatterades tidsomställningarna av de mest intresserade parlamentsledamöterna – även om bara ett 30-tal fanns på plats i sessionssalen. Vid lunchtid var dock desto fler närvarande när en resolution röstades igenom, där EU-kommissionen nu får i uppdrag att utreda vad som kan göras.
De svenska ledamöterna är nöjda.
– Det finns en växande opposition i allt fler medlemsstater. Det här är en möjlighet att säga klart och tydligt: återkom med ett förslag för att få slut på den här tidsomställningscirkusen, säger Fredrick Federley (C).
– När många människor vänder sig till EU och har en fråga som de vill söka förändring på, då är det jätteviktigt att det tas på allvar och görs en analys, säger Marita Ulvskog (S).
Kan ta tid
EU-kommissionen tycks inte ha något emot en förändring. Det viktigaste för transportansvariga EU-kommissionären Violeta Bulc är att medlemsländerna inte byter tid på olika sätt eller vid olika tidpunkter.
– Ett oordnat system skulle leda till stora problem för hur den inre marknaden fungerar, inte minst inom transportsektorn, hävdar Bulc.
Det lär dock dröja ett bra tag innan någon förändring kan bli klar. Fredrick Federley tvivlar på att utredningar och nya förslag kan vara klara innan nästa kommission tillträder, efter EU-valet i maj 2019.
Marita Ulvskog lovar dock att ligga på.
– Det kommer att vara rätt många som kommer att engagera sig för att kommissionen ska göra sitt jobb så fort som möjligt, säger Ulvskog.
Sommartid
Efter ett kortare försök 1916 införde Sverige sommartid 1980. Till en början trodde man att energikostnaderna skulle gå ned med cirka fem procent, men senare beräkningar har visat att så blev det inte.
Sedan 1996 vrids klockan fram en timme den sista söndagen i mars (sommartid), och tillbaka igen den sista söndagen i oktober (vintertid). Sedan 2002 är sommartiden gemensam i hela EU.