I undersökningen fick försökspersoner dricka tre blandningar. En med bara glukos, en med lika delar glukos och fruktos och en med 75 procent fruktos.

Fettlagringen visade sig bli dubbelt så stor för dryckerna med fruktos. Livsmedelsverket står dock fast vid sin rekommendation om ett halvt kilo frukt och grönt per dag. Juice ska man dock vara måttlig med.

Samtidigt ökade halterna av trigolycerider i blodet upp till 29 procent, skriver Svenska Dagbladet.

Små mängder

Fruktos är dubbelt så sött som vanligt socker och lurar oss genom att få oss att tro att vi behöver mer. De drycker som kroppen har särskilt svårt för är läsk, juice, saft och yoghurt.

Ola Lauritzson, GI-expert och författare säger till SVT att en överkonsumtion av fruktos kan bidra till övervikt och andra sjukdomar.

-Kroppen kan bryta ned en del. Men om du dricker läskedrycker och pulverersättningar med en stor andel fruktos blir det snabbt för mycket och kan bidra till viktuppgång, säger han.

-I mindre mängd kan däremot fruktos vara ett bra sötningsmedel eftersom GI-värdet är det lägsta bland alla sockerarter. Det är mängden som är avgörande.

”Ät frukten rå”

Många dietpulver innehåller just tillsatt fruktos vilket kan få motsatt effekt för den som försöker att gå ned i vikt. När kroppen vant sig vid att bilda fett via fruktos är det svårt att bromsa eftersom ämnet stimulerar fettinlagringen.

När det gäller juicer så finns det en del varianter med tillsatt socker. Bäst är, enligt Ola Lauritzson, att äta frukten som den är.

-Det är betydligt nyttigare att äta apelsinen rå. När du pressar ut fruktsaften försvinner nyttiga fibrer men fruktsockret stannar kvar. De juicer som innehåller extra socker ska du helst skippa, säger han.

Kontrollera innehållet

Det är viktigt att läsa innehållsförteckningen på de produkter man är osäker på. Finns kolhydrater som vetemjöl, glukos, modifierad stärkelse, och fruktossirap bland de första ingredienserna på innehållsförteckningen ska den helst undvikas.

-Försök generellt undvika alltför mycket raffinerade kolhydrater, säger Ola Lauritzson. De har högt GI, får blodsockernivån att rusa och insulinproduktionen att öka vilket bidrar till fettinlagring.

-Härdade fetter, glutamat och salt är andra ingredienser du inte heller vill äta för mycket av.

Sötningsmedel

Det finns olika sorters sötningsmedel. Aspartam är ett syntetiskt sötningsmedel som inte innehåller några kalorier eller andra näringsämnen, det bidrar bara med sötma. Ska man försöka undvika det med?

-Man kan säga både ja och nej. Aspartam påverkar inte blodetsockret på sammas sätt som vanligt socker. Däremot kan det öka sötsuget och hungerskänslorna. Light-läsk innehåller aspartam. Om jag får välja mellan en vanlig läsk och en light så väljer jag hellre light ? men helst ingen av dem för smaken ger mig en längtan efter något sött.

Snabba kolhydrater

Värsta sockertjuven tycker Ola Lauritzson är flingor.

-Vi tror de är nyttiga, men många flingor innehåller alltför mycket socker och andra ”snabba” kolhydrater. Självklart ska vi inte gå till överdrift och varken sluta äta eller njuta, men för de allra flesta är det en god idé att minska på sockerkonsumtionen och hellre äta lite mer lite mer proteinrika livsmedel och inte vara så rädda för fett som vi varit tidigare. Sträva efter att äta så naturliga råvaror som möjligt, det är en bra grundregel.

”Sockerfritt” undersöks

Livsmedelverket håller på att kartlägga fusket med varor där de påstås vara sockerfria men som innehåller fruktos. En rad fall av misstänkt vilseledande marknadsföring har anmälts. Det är främst fall som marknadsförs med ”utan tillsatt socker”. I stället för socker innehåller dessa produkter ibland fruktos, glukos, honung eller frukt- och bärkoncentrat. Ett 100-tal fall undersöks där dessa brister förekommer.

-Påståenden som ”sockerfritt” blir allt vanligare, men termerna används inte alltid korrekt, säger Ulla Fäger, statsinspektör på Livsmedelsverket till Svenska Dagbladet.

Marianne Berglund