Världens matpriser har nått nya rekordnivåer. Maten är dyrare än den var under förra livsmedelskrisen 2008 och de höga matpriserna har lett till protester i bland annat Tunisien.

Översvämningar i Australien, Rysslands förlängda exportstopp för vete till följd av hundraårstorkan och små lager för soja och majs i USA har fått priserna på råvarubörsen i Chicago att stiga till sina högsta nivåer på över två år. Och spekulation driver upp priserna ytterligare, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank.

-Skördarna har blivit mindre än förväntat. Det skapar en motivation för flera finansiella aktörer att gå in och spekulera om att priserna ska stiga och det driver i sin tur upp priserna. Det blir en ond cirkel, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank.

Rädsla för bubbla

Det låga ränteläget gör att det finns mycket lättrörligt kapital ute på finansmarknaden. Då söker sig investerarna till områden där det finns möjlighet till avkastning. Och det finns en rädsla för en spekulationsdriven bubbla, det vill säga att marknaden tror att en vara är mer värd än vad som är rimligt.

-Det finns alltid en risk för bubblor när man har ett begränsat utbud av någonting. Speciellt nu när det finns ett stort kapital ute på finansmarknaden, som söker sig till områden med bra avkastning, säger Jörgen Kennmar.

De fattiga drabbas

Det är främst de fattiga länderna som drabbas, eftersom en stor del av deras konsumtion går till livsmedel, menar han.

Så de som spekulerar på råvarubörsen tjänar pengar på att folk svälter?

Ja, det kan jag hålla med om. Men även om det här på kort sikt drabbar fattiga länder väldigt hårt kan höga priser samtidigt vara en morot för bonden att öka sin produktion.

Handelsbanken störst på råvaror

Handelsbankens råvaruhandel är överlägset störst i Sverige och ökar starkt. Här kan småsparare placera sina pengar i råvarucertifikat eller i Sveriges enda råvarufond. Varje år investerar svenska sparare ett par miljarder i råvaror, enligt Torbjörn Iwarson, råvaruchef på Handelsbanken. Men att spekulationer skulle driva upp priserna håller han inte med om.

-OECD har granskat huruvida spekulanternas agerande leder till att priset går upp, och det gör det inte. Det är inte statistiskt signifikant. Om vi däremot vänder på det ser vi att spekulanterna köper mer om priset går upp, säger han.

”Blundar för vädret”

Han jämför spekulationer på råvarubörsen med en hemförsäkring för bonden, som får ett givet pris på sina varor i förväg, och menar att den som skyller på spekulanter blundar för väderkatastrofer och ett ineffektivt jordbruk.

-Vissa menar att priset på råvaror är konstlat högt och vill införa ett slags pristak på matvaror. Men då kommunicerar man inte till bonden att det är lönsamt att producera mer, och inte heller till konsumenter att varan är sällsynt och att de kanske måste äta mindre av det. Det är att skjuta sig själv i foten, säger han.

”Har en viss roll”

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar studier att spekulation har en viss roll för matpriserna, åtminstone kortsiktigt. Man är inte helt negativ till handel på råvarubörsen men menar att det finns problem.

-När det kommer in andra aktörer på marknaden bildas ett följa-john-beteende. Ser man att det är en rörelse uppåt hakar man på – när det börjar gå neråt släpper man. Det gör att prissvängningarna har ökat markant vilket gör det svårt för de fattiga småbönderna att förhålla sig till priserna, säger Jakob Lundberg, informationsansvarig för FAO i Norden.

”Ska inte vara dold information”

För mycket reglering kan vara negativt, eftersom marknaden behöver pengar för att inte investeringsviljan ska minska. Men det behövs mer transparens i systemet, menar Jakob Lundberg:

-Om jag som småbonde ser att priset ökar kanske jag tar upp ett fält, för att det lönar sig att producera mer. Men om det visar sig att det var dold information som påverkade prisbilden och det varken finns köpare eller pengar så får jag inte avsättning på de råvaror jag fått fram, säger han.

Freja Salö

freja.salo@svt.se