Bara mellan åren 2007 och 2012 dog 72 personer inom byggverksamheten, den mest olycksdrabbade av alla.
– Det är en skrämmande hög siffra, säger Filippo Bassini, chef för en specialenhet vid Stockholmspolisen som enbart arbetar med arbetsmiljöbrott.
Med tanke på hur mycket som byggs – vägar, tunnlar, byggnader – tror han att vi kommer att få se fler mycket allvarliga olyckor, som den i Hjorthagen i Stockholm i början av november då två polska byggarbetare dog.
Flerspråkigt en risk
Utländska företag och utländsk arbetskraft är överrepresenterade när det gäller allvarliga arbetsplatsolyckor. En teori är att det beror på språket.
– När man ska konstruera något kanske man skriver instruktionen på originalspråket, på polska eller tjeckiska. Sedan hittar vi knackiga översättningar på engelska på handskrivna lappar, säger Filippo Bassini.
Ibland har förmodligen arbetarna inte förstått hur de skulle gå tillväga.
– Är det så att olyckorna orsakats av rena språkförbistringar då är det ännu mer skrämmande, säger Bassini.
Håkan Olsson, chef för inspektionsavdelningen vid Arbetsmiljöverket håller med om att olika språk medför en ökad risk.
– Man måste ha sina säkerhetsrutiner översatta till det språk som arbetstagaren behärskar, säger han.
Komplicerade kedjor
Både Bassini och Olsson anser att det skett en utveckling under senare år som inneburit att kedjan av underentreprenörer på byggen blivit allt längre. I den kedjan ingår vanligtvis företag och anställda från olika länder. Efter en olycka kan alla plötsligt ha lämnat Sverige. Skadade åker hem timmar efter att de skrivits ut från sjukhus. Lyckas polisen hitta en person de vill prata med kan han vara livrädd för att säga något som gör att han hamnar i dålig dager inför sin arbetsgivare.
Regeringen har kommit med tydliga uttalanden om att arbetsmiljön är högprioriterad och Arbetsmiljöverket har överlämnat flera förslag på lagändringar bland annat för att tydliggöra vem som har ansvar för vad när man anlitar entreprenörer och underentreprenörer.
För Filippo Bassini kokar allt ner till de enskilda detaljerna, att såväl bygginstruktioner som säkerhetsföreskrifter är korrekta och förstås av alla.
– Är detaljerna med tror jag att vi kan undvika dödsolyckor i framtiden, säger han.
Fakta: Dödsolyckor över tid
Från och med andra halvan av 1950-talet började antalet dödsolyckor på svenska arbetsplatser att sjunka kraftig från en nivå på drygt 400 stycken år 1955.
Under 1980-talet skedde omkring 100 dödsolyckor varje år.
Sedan 1995 har siffran pendlat kring 50-strecket med en rekordlåg notering förra året med 35 döda.
När även utländsk arbetskraft räknas in, samt icke förvärvsarbetande som exempelvis värnpliktiga och intagna i Kriminalvården, landade förra årets siffra på 48.
Trots en positiv utveckling över tid är de flesta överens om att dödsfallen måste ner ytterligare eftersom många av olyckorna hade kunnat undvikas.
Källa: Arbetsmiljöverket (TT)