Det var i höstas som Aftonbladet publicerade Staffan Heimersons kolumn där han bland annat jämförde #metoo med Stalins utrensningar.
Kolumnen möttes av massiv kritik, som Staffan Heimerson fick bemöta i en intervju med branschtidningen Resumé. I intervjun sa han bland annat att de män som kvinnor har anklagat för sexuella trakasserier och övergrepp har ägnat sig åt ”drullputteri” och att beteendet är något som måste accepteras.
– Om vi inte kan acceptera vad som ingår i normala personalfester där dyngraka grabbar vill sätta på växeltelefonisten är vi inte en tillräckligt hårdhudad nation, sa han till Resumé då.
När intervjun publicerades avbröt Aftonbladet samarbetet med Staffan Heimerson med motiveringen att de åsikter som han gav uttryck för i en intervjun går över gränsen för Aftonbladets grundvärderingar.
”Jag har varit rasande”
I den nya boken ”Punkt. Slut?” ger Staffan Heimerson sin syn på det som hände, om #metoo-rörelsen och om yttrandefrihet. I SVT:s Morgonstudion säger han att han skrev boken i ”svart hat”.
– Jag har varit rasande och det har varit väldigt stimulerande, säger han.
Kan du förstå att de kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp tycker att du förminskar dem?
– Svar ja. Men det var inte dem jag angrep. Det var alla de andra som bara följde efter.
På frågan om Staffan Heimersson, trots all kritik, fått något stöd berättar han om andra journalister som kommit till hans försvar.
– Min ickevän Jan Guillou ställde sig upp som en riddare och försvarade mig. Min idol inom journalistiken, Richard Swartz, ställde sig upp och gjorde mig till det fria ordets hjälte. Jag har fått ett fantastiskt stöd.
